Genom att främja säkerheten i arbetet påverkar man den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Säkerhetsledning är ett målinriktat och systematiskt arbete för att förbättra arbetssäkerheten i enlighet med principen om fortlöpande förbättring. Säkerheten i arbetet baserar sig på riskbedömning, olycksfallsförebyggande arbete, framförhållning, lärande och samarbete. Målet är en säker, hälsosam och produktiv arbetsplats samt välbefinnande i arbetet för personalen.
Enkäten beskriver arbetsplatsens fenomen, behov och trender ur arbetarskyddets synvinkel.
Psykosociala belastningsfaktorer identifieras, men de uppfattas som utmanande att hantera.
Antalet bekräftade yrkessjukdomar bland personer i arbetsför ålder började öka i och med COVID-19-infektionerna. Bullerskada är fortfarande den vanligaste bekräftade yrkessjukdomen bland personer i arbetsför ålder. Yrkessjukdomar konstateras framför allt inom tillverkning, byggverksamhet och jordbruk, skogsbruk och fiske.
Hur påverkar olika faktorer förekomsten av yrkessjukdomar? Hur fördelar sig förekomsten av olika sjukdomar regionalt? Arbetshälsoinstitutets statistik erbjuder en intressant inblick i ämnet.
Arbetsexponeringsmatrisen FINJEM innehåller yrkesspecifika bedömningar om antalet exponerade och om exponeringsnivån. En uppskattning har gjorts om sådana kemiska och fysiologiska ageneser som främst förekommer i arbetet
Arbetarskyddsinspektionens verksamhet utförs av regionalförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet och leds av social- och hälsovårdsministeriet.
Arbetarskyddsmyndighetens övervakningsdatasystem Vera innehåller information om arbetarskyddsinspektioner och ärenden som kontrollerats i samband med dessa under åren 2017-2022.
I arbete utanför arbetsplatsen är regelbunden kontakt ett centralt sätt att stödja personalens arbetssäkerhet och välbefinnande i arbetet
Över hälften av arbetsplatserna har kommit överens om spelregler för arbete utanför arbetsplatsen
Cirka hälften av arbetsplatserna har identifierat effekterna av klimatförändringen på arbetsplatsen, men ur arbetarskyddsynpunkt har de nästan inte behandlats alls
Enligt Arbetarskyddspanelen år 2021 har cirka hälften av arbetsplatserna identifierat effekterna av klimatförändringen på arbetsplatsen, men ur arbetarskyddsynpunkt har de nästan inte behandlats alls
I de luftmätningar och biomonitoreringar som Arbetshälsoinstitutet utförde åren 2016-2019 observerades höga halter av olika slags damm och vissa tungmetaller på stora och medelstora arbetsplatser inom industri och produktion.
Arbetshälsoinstitutet utreder de anställdas exponering med hjälp av biomonitorering och genom att mäta föroreningar i luften på finländska arbetsplatser.
Ökningen förklaras i huvudsak av ökningen i antalet anställda inom gruvindustrin i Norra Finland. Antalet som anmäldes exponerade för asbest nästan tredubblades under granskningsperioden.
Bekanta dig med materialet i ASA-registret som Arbetshälsoinstitutet upprätthåller under åren 2010–2019.
Kommunikation, alerthet och förmedling är centrala faktorer i hanteringen av coronasituationen. Det framgår av öppna frågor i en Arbetarskyddspanel för Arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige.
Arbetarskyddspanelen berättar om hur coronaviruset har påverkat arbetsplatsen och hur hanteringen av situationen har lyckats.
Klientvåldet belastar särskilt unga inom kommunsektorn