Besök inom den specialiserade sjukvården, sjukfrånvaro och invalidpensioner som gjorts på basis av psykiska diagnoser hos sysselsatta inom social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna jämfört med andra sysselsatta åren 2010–2021
Undersökningen Arbetande Finland erbjuder information som baserar sig på en omfattande enkät om arbetsförhållandena, arbetslivserfarenheterna och arbetshälsan hos den arbetande befolkningen i Finland. Arbetande Finland baserar sig på Institutet för hälsa och välfärds undersökning Hälsosamma Finland.
Hur hänger kön, ålder, utbildningsnivå, arbetsform eller ställning i arbetet ihop med arbetsengagemang, arbetsnöjdhet, tristess i arbetet, arbetsnarkomani, arbetsutbrändhet eller arbetsförmåga? Läs resultaten som grundar sig på materialet i Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet.
Med arbetsengagemangtestet kan man kartlägga respondentens arbetsengagemang med hjälp av nio frågor och ge hen respons som grundar sig på referensgruppens resultat
Arbetshälsoinstitutets tjänst Förmågaren producerar jämförelseuppgifter om arbetsförmågan hos finländare i arbetsför ålder.
Arbetslivsbarometern ställer frågan hur ofta respondenten upplever känslor av utbrändhet eller skadlig stress i sitt arbete.
En registerstudie som representerar befolkningen i arbetsför ålder lyfter fram variabler på individnivå som är sammankopplade med arbetsförmågan och variablernas samband med arbetsdeltagande.
Ledarskapet inom social- och hälsovården upplevs vara coachande. Granska Mitä kuuluu?-enkätens resultat gällande ledarskap och chefsarbete.
Enkäten beskriver arbetsplatsens fenomen, behov och trender ur arbetarskyddets synvinkel.
Psykosociala belastningsfaktorer identifieras, men de uppfattas som utmanande att hantera.
Hur påverkar olika faktorer förekomsten av yrkessjukdomar? Hur fördelar sig förekomsten av olika sjukdomar regionalt? Arbetshälsoinstitutets statistik erbjuder en intressant inblick i ämnet.
Uppföljningen av arbetstidernas belastning utgör en grund för utvecklingen av arbetstiderna.
Arbetsexponeringsmatrisen FINJEM innehåller yrkesspecifika bedömningar om antalet exponerade och om exponeringsnivån. En uppskattning har gjorts om sådana kemiska och fysiologiska ageneser som främst förekommer i arbetet
Arbetarskyddsmyndighetens övervakningsdatasystem Vera innehåller information om arbetarskyddsinspektioner och ärenden som kontrollerats i samband med dessa under åren 2017-2022.
Undersökningen utreder förändringar i sättet att resa till och från arbetet och i arbetsresornas trafikutsläpp inom kommunsektorn 2020 och 2022.
Undersökningen utreder coronapandemins konsekvenser i arbeten inom kommunsektorn utifrån en enkät som genomfördes 2022.
För första gången utreddes medarbetarnas erfarenheter av hållbarhetsåtgärder på arbetsplatsen
Arbetshälsoinstitutet data skildrar utveckling av sjukfrånvaro under 2000-talet i kommuner.
Enkäten uppdaterar lägesbilden av de anställdas arbete, arbetshälsa och kompetens inom de privata servicebranscherna i början av 2020-talet.
Över hälften av arbetsplatserna har kommit överens om spelregler för arbete utanför arbetsplatsen
Resultat från Kommun 10-undersökningen åren 2016, 2018 ,2020 och 2022
Hur utsätts personer i olika yrken för psykosociala arbetsfaktorer?
Vilka faktorer förutspår en diagnos gällande psykisk hälsa bland den arbetande befolkningen? Granska forskningsresultat som grundar sig på företagshälsovårdens material.
Enligt Arbetarskyddspanelen år 2021 har cirka hälften av arbetsplatserna identifierat effekterna av klimatförändringen på arbetsplatsen, men ur arbetarskyddsynpunkt har de nästan inte behandlats alls
Arbetshälsoinstitutet utreder de anställdas exponering med hjälp av biomonitorering och genom att mäta föroreningar i luften på finländska arbetsplatser.
Sjukdomar i andningsorganen är inom alla granskade branscher den vanligaste orsaken till kortvarig sjukfrånvaro. Jämför till exempel de näst vanligaste och tredje vanligaste orsakerna till och tidpunkterna för kortvarig frånvaro på års- och veckonivå inom de olika branscherna.
Bekanta dig med materialet i ASA-registret som Arbetshälsoinstitutet upprätthåller under åren 2010–2019.
Kort sjukfrånvaro bland social- och hälsovårdsbranschens vikarier har under åren 2017–2019 stabiliserats på 3–5 procent. År 2020 visade sig vara avvikande när mängden kort sjukfrånvaro var större bland vikarier än bland fast anställda.
Genom enkäten om hjärnarbete utreder vi hur allmänna, belastande och inspirerande olika uppgifter är vid kunskapsbaserat arbete.
Resultaten från Kommun 10-undersökningen år 2020 enligt svaren om coronavirusets påverkan
Mångfaldsbarometern visar hur yrkespersoner inom personalbranschen ser på mångfald.
Arbetarskyddspanelen berättar om hur coronaviruset har påverkat arbetsplatsen och hur hanteringen av situationen har lyckats.
Jämför sambandet mellan arbetets belastning och sjukfrånvaron i olika yrken