Besök inom den specialiserade sjukvården, sjukfrånvaro och invalidpensioner som registrerats på basis av psykiska diagnoser hos sysselsatta inom social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna jämfört med andra sysselsatta åren 2010–2021.
Förteckning över och klassificering av plattformsföretag som förmedlar arbete och som används i Finland
Upplevelser av arbetshälsa, såsom arbetsengagemang, symtom på arbetsutbrändhet och tristess i arbetet varierar en aning från bransch till bransch.
Psykiskt välbefinnande är en hörnsten för arbetsförmågan, men psykisk ohälsa utgör en betydande utmaning för arbetslivet. I Arbetslivskunskap hittar du mångsidig information om såväl förekomsten av psykisk ohälsa, riskfaktorer för den psykiska hälsan som mentala resursfaktorer.
Erfarenheter av arbetsengagemang är vanliga inom alla branscher
Arbetsförmågevisaren är en metod för självskattning av arbets- och funktionsförmågan, som baserar sig på svarspersonens bedömning av sin egen situation.
Arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer har undersökt upplevelser av utbrändhet sedan 2019.
Utifrån grupperingsresultaten är det möjligt att studera vilket samband faktorer förenade med arbetsförmågan hos befolkningen i arbetsför ålder har med arbetsdeltagandet. Resultaten kan studeras både på nationell nivå och på välfärdsområdesnivå.
Antalet bekräftade yrkessjukdomar bland personer i arbetsför ålder började öka i och med COVID-19-infektionerna. Bullerskada är fortfarande den vanligaste bekräftade yrkessjukdomen bland personer i arbetsför ålder. Yrkessjukdomar konstateras framför allt inom tillverkning, byggverksamhet och jordbruk, skogsbruk och fiske.
Arbetstidslagen förnyades i början av 2020. Coronapandemin och undantagsförhållandena den medförde hade en enorm inverkan på arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen. Hur förändrades branschens arbetstider åren 2019–2021?
Arbetarskyddsinspektionens verksamhet utförs av regionalförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet och leds av social- och hälsovårdsministeriet.
Coronapandemin ökade avsevärt distansarbetet inom kommunsektorns yrken, vilket påverkade sätten att resa till och från arbetet och den klimatbelastning som orsakas av arbetsresor.
Coronapandemin orsakade ökad stress eller belastning i flera yrken inom kommunsektorn.
Gröna övergången och klimatförändringen för med sig nya kompetensbehov inom arbetslivet
För att trygga arbetskraften inom de privata servicebranscherna krävs att välbefinnandet och kompetensen hos dagens anställa säkerställs och att nyanställda rekryteras och får introduktion i arbetet.
I intervjuundersökningen ”Tänk om man skulle bygga upp psykiskt välbefinnande på nytt?” - skapades ett nytt tillvägagångssätt för att förstå den psykiska hälsan hos arbetande unga vuxna som en del av arbetslivet och en föränderlig verksamhetskultur.
I arbete utanför arbetsplatsen är regelbunden kontakt ett centralt sätt att stödja personalens arbetssäkerhet och välbefinnande i arbetet
Arbetsgivare och arbetstagare betalar 99,4 procent av kostnaderna för företagshälsovården
En psykisk diagnos som ges inom företagshälsovården anknyter framför allt till ålder, kön, sorgliga tankar, kraftiga upplevelser av stress och återkommande känslor av trötthet längs med dagen.
Särskilt vid skiftarbete försämrar åldrandet sömnkvaliteten. Dessutom är olika sjukdomar vanligare hos äldre, vilket också ökar behovet av återhämtning efter krävande arbetsskift. Arbetshälsoinstitutet rekommenderar att de äldre ska erbjudas allt bättre möjligheter att minska mängden nattarbete och långa arbetstider.
Cirka hälften av arbetsplatserna har identifierat effekterna av klimatförändringen på arbetsplatsen, men ur arbetarskyddsynpunkt har de nästan inte behandlats alls
I de luftmätningar och biomonitoreringar som Arbetshälsoinstitutet utförde åren 2016-2019 observerades höga halter av olika slags damm och vissa tungmetaller på stora och medelstora arbetsplatser inom industri och produktion.
Det finns mycket undersökningsmaterial om långvarig sjukfrånvaro, men endast lite i fråga om kortvarig sjukfrånvaro, trots att konsekvenserna av kort sjukfrånvaro för en välfungerande vardag, arbetsmotivation och kostnader är avsevärda.
Ökningen förklaras i huvudsak av ökningen i antalet anställda inom gruvindustrin i Norra Finland. Antalet som anmäldes exponerade för asbest nästan tredubblades under granskningsperioden.
Kort sjukfrånvaro bland social- och hälsovårdsbranschens vikarier har under åren 2017–2019 stabiliserats på 3–5 procent. År 2020 visade sig vara avvikande när mängden kort sjukfrånvaro var större bland vikarier än bland fast anställda.
Dagens arbete är framför allt kognitivt arbete, dvs. hjärnarbete. Även många traditionellt fysiska arbetsuppgifter formar sig i kognitiv riktning under den digitala tidsåldern.
År 2020 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,7 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom
Kommun10-undersökningen visar att anställda inom kommunsektorn i huvudsak klarade coronaåret bra. Trots de svåra tiderna kunde man se en positiv utveckling inom många delområden av arbetslivet.
Uppskattningen av mångfald och jämställdhet har tagits upp i stor utsträckning i organisationernas strategier och planer. Detta framgår av resultaten från Mångfaldsbarometern för yrkespersoner inom personalbranschen.
Kommunikation, alerthet och förmedling är centrala faktorer i hanteringen av coronasituationen. Det framgår av öppna frågor i en Arbetarskyddspanel för Arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige.
Cheferna inom social- och hälsovårdsbranschen får positiv respons på sitt ledarskap. Majoriteten av arbetstagarna anser att chefens ledarskap är rättvist och coachande.
Utvecklingen av verkställandet av de multiprofessionella tjänsterna som stöd för arbetsförmågan och sysselsättningen för personer i arbetsför ålder förutsätter en omfattande utvärdering av konsekvenserna och effekterna
Jämför yrkesvisa sjukpensioner som orsakats av knä- och höftartros
Helsingfors stad som exempel på skiftplanering som främjar återhämtningen
Klientvåldet belastar särskilt unga inom kommunsektorn