Arbetshälsa
Hälsa utgör en viktig del av de anställdas välbefinnande och arbetsförmåga. En försämring av hälsan kan bero på arbetsrelaterade eller icke-arbetsrelaterade faktorer. Det är möjligt att främja hälsan både på arbetsplatsen och på fritiden. Företagshälsovården är en viktig expert på förhållandet mellan arbete och hälsa. Tillsammans med arbetsplatserna sköter företagshälsovården om att arbetet kan utföras tryggt och att personalens arbets- och funktionsförmåga upprätthålls.
Utvecklingen av den psykiska hälsan och frånvaron bland dem som arbetat inom social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna är densamma som inom andra branscher
Besök inom den specialiserade sjukvården, sjukfrånvaro och invalidpensioner som registrerats på basis av psykiska diagnoser hos sysselsatta inom social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna jämfört med andra sysselsatta åren 2010–2021.
Psykisk hälsa inom social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna
Besök inom den specialiserade sjukvården, sjukfrånvaro och invalidpensioner som gjorts på basis av psykiska diagnoser hos sysselsatta inom social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna jämfört med andra sysselsatta åren 2010–2021
Psykisk hälsa är en flerdimensionell arbetslivsfråga
Psykiskt välbefinnande är en hörnsten för arbetsförmågan, men psykisk ohälsa utgör en betydande utmaning för arbetslivet. I Arbetslivskunskap hittar du mångsidig information om såväl förekomsten av psykisk ohälsa, riskfaktorer för den psykiska hälsan som mentala resursfaktorer.
Den förnyade arbetstidslagens och coronapandemins inverkan på social- och hälsovårdsbranschens arbetstider
Arbetstidslagen förnyades i början av 2020. Coronapandemin och undantagsförhållandena den medförde hade en enorm inverkan på arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen. Hur förändrades branschens arbetstider åren 2019–2021?
Sjukfrånvaron i kommuner i Finland
Arbetshälsoinstitutet data skildrar utveckling av sjukfrånvaro under 2000-talet i kommuner.
Aktörfigurer för psykisk hälsa
I intervjuundersökningen ”Tänk om man skulle bygga upp psykiskt välbefinnande på nytt?” - skapades ett nytt tillvägagångssätt för att förstå den psykiska hälsan hos arbetande unga vuxna som en del av arbetslivet och en föränderlig verksamhetskultur.
Finansieringen och kostnaderna för företagshälsovården
Arbetsgivare och arbetstagare betalar 99,4 procent av kostnaderna för företagshälsovården
Prognoskarta över psykisk diagnos – bakgrund till och tolkning av kartan
En psykisk diagnos som ges inom företagshälsovården anknyter framför allt till ålder, kön, sorgliga tankar, kraftiga upplevelser av stress och återkommande känslor av trötthet längs med dagen.
Faktorer som förutspår en psykisk diagnos
Vilka faktorer förutspår en diagnos gällande psykisk hälsa bland den arbetande befolkningen? Granska forskningsresultat som grundar sig på företagshälsovårdens material.
Branschvisa skillnader och likheter vid genomgång av kortvarig sjukfrånvaro
Det finns mycket undersökningsmaterial om långvarig sjukfrånvaro, men endast lite i fråga om kortvarig sjukfrånvaro, trots att konsekvenserna av kort sjukfrånvaro för en välfungerande vardag, arbetsmotivation och kostnader är avsevärda.
Kortvarig sjukfrånvaro inom olika branscher
Sjukdomar i andningsorganen är inom alla granskade branscher den vanligaste orsaken till kortvarig sjukfrånvaro. Jämför till exempel de näst vanligaste och tredje vanligaste orsakerna till och tidpunkterna för kortvarig frånvaro på års- och veckonivå inom de olika branscherna.
Social- och hälsovårdsbranschens vikarier som stabil arbetskraftsreserv i undantagstider
Kort sjukfrånvaro bland social- och hälsovårdsbranschens vikarier har under åren 2017–2019 stabiliserats på 3–5 procent. År 2020 visade sig vara avvikande när mängden kort sjukfrånvaro var större bland vikarier än bland fast anställda.
Kort sjukfrånvaro bland social- och hälsovårdsbranschens vikarier
Kort sjukfrånvaro bland social- och hälsovårdsbranschens vikarier har under åren 2017–2019 stabiliserats på 3–5 procent. År 2020 visade sig vara avvikande när mängden kort sjukfrånvaro var större bland vikarier än bland fast anställda.
Det fanns betydande skillnader i sjukfrånvaron mellan olika yrkesgrupper inom kommunsektorn under det första coronaåret
År 2020 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,7 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom
Arbetet inom kommunsektorn och coronasituationens inverkan på arbetet
Resultaten från Kommun 10-undersökningen år 2020 enligt svaren om coronavirusets påverkan
Sjukfrånvaro och arbetets belastning
Jämför sambandet mellan arbetets belastning och sjukfrånvaron i olika yrken