Finansieringen och kostnaderna för företagshälsovården

Arbetstagarnas företagshälsovård finansieras med arbetsinkomstförsäkringens obligatoriska avgifter som tas ut av arbetsgivare och arbetstagare samt kundavgifter som betalas av arbetsgivaren (Bild 1). År 2020 var kostnaderna för företagshälsovården cirka 879 miljoner euro (Bild 1, FPA), 3,8 % av hälsovårdens totala kostnader på nästan 23 miljarder euro (THL). De genomsnittliga kostnaderna per arbetstagare som omfattas av företagshälsovård var 453 euro och FPA-ersättningarna var 191 euro (FPA). Därtill var kostnaderna för företagarnas företagshälsovård cirka 5,1 miljoner euro, varav statens andel var cirka 1,6 miljoner, dvs. cirka 31,3 % av kostnaderna (FPA).

(Texten fortsätter efter bilden)

Bild 1. Fördelning av företagshälsovårdskostnader mellan olika betalare (FPA 2017) (SFL = finansiering som fås via arbetsinkomstförsäkringen)

År 2020 omfattades enligt FPA:s ersättningsuppgifter 1 939 000 arbetstagare av företagshälsovård som ordnas av arbetsgivaren, vilket är 89 % av löntagarna och över en tredjedel av hela befolkningen (Bild 2 nedan). Företagshälsovårdens omfattning och kostnader varierar i olika delar av landet. Enligt Arbetshälsoinstitutets utredning från år 2017 om företagshälsovårdens tillstånd och kvaliteten på verksamheten (Takala m.fl. 2019) hade den arbetande arbetskraften i Södra Finland bäst tillgång till företagshälsovårdens tjänster (83 %) och i Norra Finland var tillgången sämst (55 %). Enligt Statistikcentralenens undersökning Yrittäjät Suomessa 2017 (Företagare i Finland 2017) hade 75 % av företagarna ordnat företagshälsovård åt sina arbetstagare, 63 % av lantbruksföretagarna som fungerar som arbetsgivare, 42 % av egenföretagarna inom lantbruk och 26 % av övriga egenföretagare (Sutela 2018).

Företagshälsovårdens totala kostnader har tredubblats sedan år 2000 och beräknat per löntagare har kostnaderna fördubblats (Bild 2). Kostnadsökningen förklaras bl.a. av höjd kostnadsnivå, att antalet personer som omfattas av företagshälsovården har ökat från 1,60 miljoner till 1,94 miljoner och att den arbetande befolkningen blir äldre, arbetets branschspecifika belastningsfaktorer och arbetsrelaterad sjukdomsprevalens samt skyldigheten att ordna stöd av arbetsförmågan och återgång till arbetet som fastställts åt företagshälsovården i lagstiftningen. Företagshälsovårdskostnadernas andel av alla hälsovårdens kostnader har emellertid sjunkit under de senaste åren (Bild 2).

(Texten fortsätter efter bilden)

Bild 2. Kostnader och täckning för företagshälsovård

Företagshälsovårdens förebyggande verksamhets andel av kostnaderna har ökat i förhållande till sjukvårdens kostnader åren 2010–2021 (Bild 2). År 2010 var kostnaderna för förebyggande verksamhet cirka 38 %, år 2020 var de cirka 47 %. Även sjukvårdskostnaderna har ökat från år 2010 till år 2020. Ökningen har varit cirka 20 %, medan kostnaderna för förebyggande verksamhet har ökat med cirka 76 % (FPA) under samma tidsperiod.

Av företagshälsovårdens kunder använder cirka en tiondedel 40 % av tjänsterna och dessa ger upphov till den största delen av kostnaderna (Reho et al. 2019). Därför lönar det sig att fokusera på dem som har betydligt mer användning av tjänsterna och på så sätt högre kostnader. Samtidigt är det viktigt att rikta förebyggande tjänster så att personer som riskerar att mista arbetsförmågan identifieras i ett tidigt skede och att kostnadseffektiva tjänster ordnas för dem.