Det fanns betydande skillnader i sjukfrånvaron mellan olika yrkesgrupper inom kommunsektorn under det första coronaåret
Kommun10-undersökningens resultat visar att polarisering mellan yrken är synligt i sjukledigheternas utveckling. År 2020 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,7 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom. Trots att det första coronaåret i sin helhet inte till betydande grad har ökat antalet sjukledigheter är skillnaderna mellan yrken tydliga i det första coronaårets effekter
I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt arbetstagarnas sjukfrånvaron från och med 2000. Sjukledigheterna var som högst år 2008 då kommunalt anställda var i genomsnitt 19,4 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom. Från och med 2013 har antalet sjukledigheter varit i genomsnitt 16–17 dagar. År 2019 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,5 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom, och 2020 var detta antal 16,7.
Det första coronaåret har behandlat olika yrkesgrupper på olika sätt och redan tidigare observerade skillnader mellan yrkesgrupper vad gäller sjukfrånvaro har ökat. Det positiva är att jämfört med ett år sedan har allt fler arbetstagare (28 procent) inte alls varit borta på grund av egen sjukdom. Andelen sådana arbetstagare ökade med fem procentenheter jämfört med förra året. Å andra sidan har sjukledigheter i till exempel flera yrkesgrupper inom vårdbranschen ökat tydligt jämfört med 2019. Förskolelärare, barnskötare, skolgångsbiträden, tandskötare, sjukskötare och hälsovårdare hade i genomsnitt 1,5–3 fler frånvarodagar jämfört med 2019.
År 2020 var vårdbranschens yrken och övriga yrkesgrupper med fysiskt arbete fortfarande högst på listan även vad gäller genomsnittlig sjukfrånvaro: skolgångsbiträden, hemvårdare, vårdare och närvårdare, barnskötare, familjedagvårdare, tandskötare, anstaltsvårdare, sjukskötare, hälsovårdare och förskolelärare var borta i genomsnitt 21–29 dagar per år. Minst var antalet frånvaron på grund av egen sjukdom hos chefer, specialsakkunniga, ekonomisekreterare, informationspersonal och lärare (i genomsnitt 6–8 dagar).
– I ljuset av både Kommun10-undersökningens resultat och dessa statistiker över sjukledigheter har coronapandemin ökat arbetsbelastningen särskilt inom social- och hälsovården. Å andra sidan har corona även ökat antalet frånvaron inom vissa yrkesgrupper på grund av strängare anvisningar: det har inte varit tillåtet att komma till arbetet om man har haft ens lite snuva, och att vänta på coronatestresultaten har i vissa fall förlängt kort frånvaro. I vår statistik har antalet sjukledigheter på 1–3 dagar minskat och lite längre frånvaro ökat, berättar Jenni Ervasti, direktör för Kommun10-undersökningen.
Över 50-åringar har varit borta från arbetet mer sällan än tidigare, under 30-åringar oftare
Granskat enligt åldersgrupp har den positivaste utvecklingen skett bland personer över 50 år. Deras sjukledigheter fortsätter att minska i antal. Det är dock oroväckande att under 30 år gamla kommunalt anställda har fler sjukledigheter än under 2019, och de har redan genomsnittligt fler sjukfrånvarodagar än 30-50-åringar.
– Resultaten ger anledning till oro vad gäller unga arbetstagare, som å andra sidan ofta arbetar inom yrken med mycket sjukfrånvaro. Det är med andra ord svårt att skilja år effekterna av ålder och yrke. Å andra sidan ger de uppmuntrande resultaten vad gäller äldre arbetstagare anledning att anta att arbetsförmågans stödåtgärder har varit framgångsrika och riktats rätt, säger Jenni Ervasti.
År 2020 hade kvinnor genomsnittligen 18,4 sjukfrånvarodagar och män genomsnittligen 11,4. Kvinnor var med andra ord i genomsnitt sju dagar oftare sjuka och borta från arbetet. Denna könsskillnad ser ut att ha ökat under de senaste åren när frånvaron har minskat bland män och bevarats på samma nivå eller till och med ökat något bland kvinnor. Skillnaden mellan könen förklaras av segregerade yrken. I undersökningarna har man observerat att en stor del av kvinnornas större antal sjukledigheter förklaras med faktorer förknippade med yrke och arbetsplats. Yrkesgrupperna vars sjukledigheter har ökat mest på grund av det första coronaåret är mycket kvinnodominerade.
Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois. Årliga sjukledigheter för över 90 000 kommunalt anställda följs från arbetsgivarnas personalregister med en enhetlig beräkningsmetod och de realiserade sjukfrånvarodagarna relateras till utförda årsverken. Denna statistik innehåller inte information om orsakerna till sjukfrånvaro.
