Sjukpensioner och belastningsfaktorer i arbetet

I denna analys granskar vi antalet personer som avgått med sjukpension på grund av knä- eller höftartros och andelen som utsatts för fysiska belastningsfaktorer i den yrkesgrupp som är under granskning. På basis av informationen kan vi bedöma den andel sjukpensioneringar som kan förebyggas genom att minska belastningsfaktorerna i olika yrkesgrupper. Till exempel i företaget eller inom företagshälsovården kan man granska hurudana verkningar på sjukpensioneringarna som kan nås på lång sikt genom att ändra på arbetet. Detta är den första versionen och i kommande uppdateringar kommer orsaker till sjukpensioneringar att läggas till.

I denna analys berättas det om antalet som övergått i sjukpension och andelen som utsatts för fysiska belastningsfaktorer i olika yrken. Med hjälp av dessa kan man identifiera yrken med hög sjukpensioneringsrisk för planering av förebyggande åtgärder. Nedan beskrivs även den andel av sjukpensioneringarna som kan förebyggas genom att belastningsfaktorerna minskas.

(Texten fortsätter efter bilden)

Grafen 'Antalet nya sjukpensioner' visar förekomsten av nya sjukpensioner, dvs. antalet nya sjukpensioner per 100 000 personår i en vald sjukdomsgrupp för ett valt kön i olika yrkesgrupper. 100 000 personår motsvarar uppföljning av 100 000 personer under ett år eller uppföljning av 10 000 personer under 10 år.

(Texten fortsätter efter bilden)

Grafen 'Andel som utsatts för belastningsfaktorer' berättar hos en hur stor del av den valda yrkesgruppen och det valda könet det i arbetet förekommer lyft, bärande eller knuffande för hand (bördor på över 20 kg minst 10 gånger per dag), arbete på knä eller huk (minst en timme per dag), tungt fysiskt arbete samt stående eller gående (över fem timmar under en arbetsdag). Det har påvisats att förekomsten av belastningsfaktorer är kopplat till sjukpensionering. Som jämförelsegrupp har valts specialsakkunniga, eftersom gruppen i fråga har det allra minsta antalet sjukpensioneringar.

(Texten fortsätter efter bilden)

Hur stor andel av nya sjukpensioner kunde förebyggas inom den valda yrkesgruppen och det valda könet, om andelen som utsatts för belastningsfaktorer skulle minskas till samma nivå som i jämförelsegruppen (specialsakkunniga)? I grafen visas andelen som kunde förebyggas om profilen för enskilda (staplar) eller alla (cirkel) belastningsfaktorer var samma som i jämförelsegruppen. Andelen som kan förebyggas anges för de yrkesgrupper vars sjukpensionsförekomst är större än den genomsnittliga förekomsten för alla yrken hos samma kön. Andelen som kan förebyggas saknas även om yrkesgruppen är för liten för att ge en tillförlitlig bedömning.

Materialet baserar sig på ett omfattande slumpmässigt urval på 70 procent av personer i arbetsför ålder i Finland. Registermaterialet omfattar Pensionsskyddscentralens och Folkpensionsanstaltens information om sjukpensioner från år 2013 samt Statistikcentralens information om yrken enligt den internationella yrkesklassificeringen (Statistikcentralens yrkesklassificering 2001).

Den undersökta befolkningen har avgränsats till 30–59 år gamla arbetande löntagare som inte har varit pensionärer i början av uppföljningen. Den undersökta befolkningen bestod av över en miljon personer. Vi följde upp sjukpensioneringar på grund av knä- och höftartros under åren 2005–2013. Uppföljningen fortsatte fram till pensionering på grund av knä- eller höftartros eller annan orsak, flyttning från Finland, dödsfall eller upphörandet av uppföljningsperioden.

Till materialet har på basis av yrkeskod kopplats information om arbetets fysiska belastningsfaktorer ur Arbetshälsoinstitutets databas för belastningsfaktorer i arbete.