Hjärnarbete belastar och inspirerar i alla branscher

Dagens arbete är framför allt kognitivt arbete, dvs. hjärnarbete. Hjärnarbete är kunskapsbaserat arbete och tankearbete, till vilket hör att observera, registrera och komma ihåg saker, lösa problem, fatta beslut, läsa och lära nya kunskaper och färdigheter. Även många traditionellt fysiska arbetsuppgifter formar sig i kognitiv riktning under den digitala tidsåldern. Till exempel i skogsarbete framhävs i stället för skogsarbetarens fysiska arbete många olika krav på hjärnarbete i anslutning till att köra skogsmaskinen och använda dess operativsystem. På motsvarande sätt minskar ofta de fysiska kraven inom industrin i och med automatiseringen och robotiseringen, medan kunskapsbaserat arbete av typen kontrollrumsarbete ökar. Inom hälso- och sjukvården framhävs arbete med datasystem, registrering och mångahanda kunskapsbaserat arbete vid sidan av skötarnas fysiska arbetsuppgifter och vårdarbete. På kontor är expertarbete utpräglat hjärnarbete och i alla branscher kan arbetssätten och arbetsmiljön medföra en extra kognitiv belastning i arbetet utöver de egentliga arbetsuppgifterna.

(Texten fortsätter efter bilden)

Med hjälp av resultatdiagram kan man granska den genomsnittliga förekomsten av olika drag, situationer och omständigheter i hjärnarbete. Det är viktigt att identifiera olika krav och situationer inom informationsbehandling i arbetet, så att man kan planera arbetsförhållandena så att de stödjer framgången i arbetet i fråga. Inom allt slags arbete är det väsentligt att nödvändiga saker observeras och noteras, att det inte finns för mycket att komma ihåg och att det finns tillräckligt med tid för informationsbearbetning. Allt arbete är förknippat med mångahanda drag av hjärnarbete, men det finns också klara skillnader mellan arbeten. Inom olika arbetsbranscher och i olika skeden av arbetskarriären kan de fem vanligaste delfaktorerna i hjärnarbete variera hos respondenter i olika åldrar. Vissa uppgifter kräver långsiktig fokus, medan andra igen mer idégivning eller samtal tillsammans med andra.

Graden av utmaning i hjärnarbetet varierar också. Rutinuppgifter som baserar sig på kompetens och välutvecklade färdigheter kan löpa på automatiskt och sliter då väldigt lite på människans begränsade kognitiva kapacitet. Däremot att lära sig nya saker och vissa arbetssituationer är i sig själva mycket krävande kognitivt. Sådant är ofta att hålla halvfärdiga saker i minnet eller att agera på basis av motstridiga uppgifter och anvisningar. Även vissa arbetsförhållanden förbrukar den kognitiva kapaciteten som behövs för arbetsuppgifterna. Enligt undersökningar är till exempel sorl och avbrott allmänna belastningsfaktorer som försvårar hjärnarbete på många arbetsplatser, dvs. fördröjer utförandet och medför risk för fel. Bakom upplevd stress och återhämtning från arbete kan olika delfaktorer i hjärnarbete framhävas i olika grupper.

(Texten fortsätter efter bilden)

Det är viktigt att granska hur allmänna vissa faktorer är i hjärnarbete, men också hur stor andel av respondenterna som upplever respektive delområde som belastande och hur stor andel som inspirerande. Psykosociala belastningsfaktorer är de delområden av hjärnarbete som merparten av respondenterna upplever som belastande. Psykosociala belastningsfaktorer försvagar arbetshälsan och de kan även vara förknippade med hälsomässiga olägenheter. Om sådant som belastar psykiskt är vanligt i arbetet bedöms den hälsomässiga risken vara större. De faktorer i hjärnarbete som huvudsakligen upplevs vara inspirerande är resursfaktorer i hjärnarbetet. Resursfaktorerna ökar arbetshälsan och kan skydda mot belastning.

Det är viktigt att vid sidan av hur allmänna de olika delfaktorerna är i hjärnarbete också granska om det huvudsakligen är fråga om en belastnings- eller resursfaktor. Dessutom kan man granska hur hjärnarbetare anknyter till upplevd stress och återhämtning. De grafiska representanterna visar stress i fyra olika nivåklasser, varav den lägsta 10 procent upplever mycket lite stress och den högsta 10 procent upplever väldigt mycket stress. De två andra stressklasserna är stressnivåer upplevda på en nivå lägre eller högre än genomsnittet. Den grafiska presentationen visar hur upplevd stress varierar i olika undergrupper och i förhållande till hur vanliga, belastande och inspirerande hjärnarbetets delfaktorer är. I de grafiska presentationerna visas på motsvarande sätt också upplevelsen av återhämtning i olika nivågrupper. En utdragen stressupplevelse ger risk för utmattning och sjukdomar. Det är viktigt att ändra arbetet och förhållandena så att de stödjer ett smidigt och hälsosamt hjärnarbete. De belastande faktorerna i hjärnarbete och faktorer som är förknippade med stress bör minskas eller hanteras och det är viktigt att möjliggöra inspirerande resursfaktorer i hjärnarbete. Det är viktigt att hantera helhetsbelastningen i hjärnarbete ur synvinkeln för arbetsförmåga och effektivitet i arbete.