Frågorna som mäter arbetsrelaterad utmattning grundar sig på vetenskaplig forskning. De fyra centrala symptomen på arbetsrelaterad utmattning är kronisk trötthet, psykisk distansering från arbetet, störningar i kognitiva funktioner och störningar i hanteringen av känslor. I arbetslivsbarometern blir respondenten tillfrågad hur ofta hen upplever dessa känslor i sitt arbete. Resultaten som rapporteras här är från åren 2019–2020 och 2021–2022.

Kvinnor upplever utbrändhet oftare än män

Av löntagarna hade cirka fem procent av männen och åtta procent av kvinnorna en förhöjd risk för arbetsrelaterad utmattning åren 2019–2020. Av löntagarna hade cirka 13 procent av männen och mer än 15 procent av kvinnorna en förhöjd risk för arbetsrelaterad utmattning åren 2021–2022. Högutbildade upplever arbetsrelaterad utmattning oftare än lågutbildade. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är små, men arbetsrelaterad utmattning såg ut att öka bland unga mellan åren 2019-2020 och 2021-2022.

(Texten fortsätter efter bilden)

Vanligare att uppleva skadlig stress än utbrändhet

Förutom utbrändhet ställer arbetslivsbarometern frågor om upplevelser av skadlig stress. Skadlig stress definieras på följande sätt: ”Med stress avses en situation där en person känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig, eller har svårt att sova när saker och ting ständigt besvärar sinnet.” Det är fråga om allmän skadlig stress, inte enbart i relation till arbetet.

Var tionde manlig löntagare och 15 procent av de kvinnliga löntagarna upplevde mycket eller ganska mycket skadlig stress åren 2019–2020. Åren 2021–2022 upplevde 13 procent av de manliga löntagarna och mer än en femtedel av de kvinnliga löntagarna mycket eller ganska mycket skadlig stress. Liksom utmattning, är också upplevelser av skadlig stress vanligare bland högutbildade än bland lågutbildade. I det nyaste materialet från åren 2021–2022 framkommer det i synnerhet att upplevd stress ökar i åldersgrupperna 18–29 år och 30–44 år.

Vilka trender ser vi?

Arbetslivsbarometerns data kan jämföras enbart separat mellan åren 2019 och 2020 samt åren 2021 och 2022. Tidsserieavbrottet beror på ändrade forskningsmetoder.

Mellan åren 2019 och 2020 skedde inga stora ändringar i upplevelserna av utbrändhet och skadlig stress. Däremot har upplevelserna av utbrändhet och skadlig stress ökat under åren 2021 och 2022.

Även andra undersökningar visar ökad psykisk belastning i arbetet under de senaste åren. Enligt Statistikcentralens undersökning från 2021 ökade löntagarnas känslor av trötthet, likgiltighet och orkeslöshet under coronatiden jämfört med år 2018. Allt fler kände sig också likgiltiga och psykiskt utmattade när de gick till jobbet eller började arbeta på distans.

Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?) visar en svag ökning av utbrändhet och nedsatt arbetsförmåga mellan sommaren 2021 och vintern 2023.

Det finns behov av stöd för arbetshälsan

I hanteringen av utbrändhet och skadlig stress är arbetes psykiska och sociala belastningsfaktorer centrala. Belastningen kan till exempel vara kopplad till arbetets innehåll, arbetets organisering, arbetsarrangemangen eller arbetsplatsens sociala relationer och chefsarbetets funktion.