Sjukfrånvaro inom företagshälsovården

(Texten fortsätter efter bilden)

Företagshälsovården har under hela uppföljningstiden rapporterat mest sjukfrånvaro på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och nästan lika mycket på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Dessa har under de senaste åren orsakat mer än dubbelt så mycket arbetsoförmåga jämfört med de näst vanligaste diagnoshuvudgrupperna som orsakar arbetsoförmåga (andningsorganens sjukdomar och skador). Granskat utifrån antalet kunder är det vanligaste andningsorganens sjukdomar (mest enskilda kunder, över 300 000 personer), följt av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar.

Den vanligaste enskilda diagnosen som orsakar arbetsoförmåga är luftvägsinfektioner (J06) (över en miljon dagar arbetsoförmåga). Andra ångestsyndrom (F41) har orsakat nästan lika mycket arbetsoförmåga (även över en miljon dagar arbetsoförmåga). Antalet har ökat under uppföljningsperioden. Därefter följer depressiv period (F32) och ryggvärk (M45).

Den vanligaste perioden av arbetsoförmåga är 6-14 dygn. Detta har förblivit detsamma under hela uppföljningsperioden. Perioder med arbetsoförmåga på 1-3 dygn orsakade sammanlagt nästan två miljoner dagar frånvaro år 2025. Perioder av arbetsoförmåga på över 230 dygn orsakade sammanlagt cirka 900 000 frånvarodagar.

Korta frånvaron på 1-3 dagar orsakas oftast av sjukdomar i andningsorganen, främst luftvägsinfektioner (J06). Frånvaro på 6-14 dagar orsakas oftast av psykiska störningar och beteendestörningar, med den vanligaste enskilda diagnosen som andra ångeststörningar (F41). Lång frånvaro på över 230 dagar år 2025 orsakades mest av sjukdomar i rörelseapparaten och nästan lika mycket av psykiska störningar och beteendestörningar. De vanligaste enskilda diagnoserna var återkommande depression (F33), depressiv episod (F32) och knäartros (M17).

Huvuddelen av sjukfrånvaron skrivs i samband med närkontakter. Inom företagshälsovården skrivs mer sjukfrånvaro till kvinnor än till män. Sammanlagt skriver företagshälsovården mest sjukfrånvaro till 55-64-åringar. Arbetsoförmåga på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och skador är vanligast bland 55-64-åringar, medan psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar och andningsorganens sjukdomar orsakar arbetsoförmåga bland 35-44-åringar.

Granskat enligt näringsgren har man mest sjukfrånvaro inom offentlig förvaltning och försvaret. Denna näringsgren har kvantitativt tydligt mer sjukfrånvaro än andra näringsgrenar. Därefter kommer tillverkning, handel samt vård och omsorg. När man granskar sjukfrånvaron enligt dagar av arbetsoförmåga per person, är det näringsgrenen T (förvärvsarbete i hushåll) som har mest sjukfrånvaro. Detta förklaras av att det i denna näringsgren finns få anställda som har sjukskrivits. Näst mest dagar av arbetsoförmåga per person är det inom jordbruk, skogsbruk och fiske (år 2025 36 dagar/person). I övrigt är antalet dagar med arbetsoförmåga relativt jämnt fördelat per person inom olika näringsgrenar (år 2025 25 dagar med arbetsoförmåga per person).

Orsakerna till sjukfrånvaro varierar mellan olika näringsgrenar. Till exempel inom den offentliga förvaltningen och försvaret samt inom vård och omsorg är man mest frånvarande på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar och näst mest på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Den absolut vanligaste sjukfrånvarodiagnosen inom tillverkning är sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar orsakar nästan hälften mindre sjukfrånvaro. Inom handel är den vanligaste sjukfrånvarodiagnosen sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, men nästan lika mycket är man frånvarande från arbetet på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar.