Granska vad som inspirerar och belastar i hjärnarbetet inom olika branscher

I dagens arbetsliv betonas betydelsen av kognitivt arbete, det vill säga hjärnarbete. Hjärnarbete är kunskapsbaserat arbete och tankearbete som omfattar att observera, registrera och komma ihåg saker, lösa problem, fatta beslut, läsa samt tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Under den digitala tidsåldern får även många traditionellt fysiska arbetsuppgifter en allt tydligare kognitiv karaktär. Inom skogsbruket har skogsarbetarens fysiska arbete till exempel ersatts av många olika krav på hjärnarbete i samband med körning av skogsmaskiner och användning av deras operativsystem. På motsvarande sätt minskar de fysiska kraven inom industrin ofta till följd av automatisering och robotisering, medan mängden kunskapsbaserat arbete, såsom kontrollrumsarbete, ökar. Inom hälso- och sjukvården framhävs informationssystem, dokumentation och mångsidigt kunskapsbaserat arbete vid sidan av vårdpersonalens fysiska arbetsuppgifter och omsorgsarbete.

På kontor är expertarbete i hög grad hjärnarbete, och inom alla branscher kan arbetssätten och arbetsmiljön medföra ytterligare kognitiv belastning utöver den som själva arbetsuppgifterna orsakar. Även användningen av artificiell intelligens förändrar hjärnarbetets karaktär, och människan kan behöva utveckla nya former av noggrannhet, granskning och beslutsfattande.

(Texten fortsätter efter bilden)

Med hjälp av resultatdiagrammen kan man granska hur vanligt förekommande olika drag, situationer och förhållanden i hjärnarbetet är i genomsnitt. Det är viktigt att identifiera olika krav och situationer som gäller informationsbehandling i arbetet, så att arbetsförhållandena kan planeras för att stödja ett framgångsrikt genomförande av den aktuella hjärnarbetsuppgiften. I materialet kan man till exempel välja en viss bransch och granska de vanligaste faktorerna i hjärnarbetet. Genom att klicka på pilen ovanför diagrammet Hjärnarbetets förekomst kan staplarna sorteras efter förekomst. Om man till exempel väljer social- och hälsovårdssektorn som arbetsområde framträder språkliga krav, multitasking och interaktion som de vanligaste dragen i hjärnarbetet. Om man väljer utbildningssektorn är de vanligaste dragen multitasking, språkliga krav och tidspress.

Materialet visar också att olika drag i hjärnarbetet framhävs i svaren från olika branscher. Om man till exempel väljer underhålls- och produktionsarbete som arbetsområde framgår det att respondenter i dessa uppgifter rapporterar högre krav än genomsnittet på spatial uppfattningsförmåga i fråga om avstånd, riktningar och proportioner. Bland respondenter inom utbildningssektorn är tidspress och störningar vanligare än genomsnittet. Det innebär att arbetet utförs under tidspress, kräver snabba reaktioner och sker i en bullrig miljö med många avbrott. Det är viktigt att identifiera olika drag och situationer i hjärnarbetet inom olika yrken, så att arbetsförhållandena kan planeras för att stödja ett framgångsrikt genomförande av det aktuella arbetet.

I enkäten om hjärnarbete granskas också hur inspirerande och belastande de olika delområdena upplevs vara. När hjärnarbetets delområden sorteras efter hur inspirerande de upplevs vara med hjälp av pilen ovanför figur 2 framgår det att en tydlig majoritet inom alla branscher upplever idégenerering och sökande efter nya lösningar, lärande av nya saker samt interaktion, det vill säga samarbete och hänsyn till kunder, som de mest inspirerande delområdena i hjärnarbetet. En betydande andel av respondenterna upplever dock samma saker som belastande. Det kan handla om arbetsförhållanden där dessa allmänna resursfaktorer inte ges möjlighet att förverkligas. Lärande kan till exempel bli belastande i stället för inspirerande om det inte har avsatts tillräckligt med tid för det. Belastningen kan också ha samband med individuella faktorer som påverkar hur väl hjärnarbetet fungerar.

När staplarna för belastning sorteras med pilen ovanför diagrammet framgår det tydligt att praktiskt taget alla, nästan 90 % av respondenterna, upplever vissa förhållanden i hjärnarbetet som belastande. Sådana faktorer är problem med instruktioner, multitasking, det vill säga att hålla flera saker i minnet och ständigt växla uppmärksamhet, samt störningar, såsom arbete i sorl och buller, med avbrott och bland föremål som drar till sig uppmärksamheten. Omfattande forskningslitteratur visar att sådana faktorer försvårar hjärnarbetet: de gör arbetet långsammare och ökar risken för fel.

Det är därför viktigt att planera arbetsförhållandena så att de inte förbrukar den kognitiva kapacitet som behövs för själva arbetsuppgifterna. Även tidspress, det vill säga att arbeta under brådska och reagera snabbt, upplevs i regel som belastande, även om cirka 20 % upplever tidspress som inspirerande. Det verkar finnas skillnader mellan olika arbetsområden och åldersgrupper i hur inspirerande tidspress upplevs. Utifrån detta material går det inte att avgöra vilka slags arbetsuppgifter, arbetsroller eller individuella faktorer som hänger samman med att tidspress och krav på snabba reaktioner upplevs som inspirerande.

När man i den tredje figuren granskar sambandet mellan förekomsten av ett visst delområde i hjärnarbetet och dess upplevda belastning, framgår det att det särskilt är en ökning av belastningsfaktorer i arbetsförhållandena som ökar den upplevda belastningen. Om muspekaren till exempel förs över delområdet Språklig framträder detta delområde tydligare, och det blir uppenbart att den upplevda belastningen inte ökar nämnvärt när läsning och skrivande blir vanligare. Däremot är belastningen högre ju vanligare multitasking, tidspress, problem med instruktioner och störningar är.

Enligt forskningslitteraturen har upplevd belastning ett starkt samband med problem i arbetets smidighet och med välbefinnandet. Belastande förhållanden i hjärnarbetet bör därför begränsas och hanteras på arbetsplatserna. De bidrar vanligtvis inte heller till att arbetets och organisationens mål uppnås.

I det fjärde diagrammet granskas den allmänna stressnivån (Elo et al. 2003) i relation till hjärnarbetets drag och förhållanden. Vid en första anblick syns att drag i hjärnarbetet, och särskilt belastande förhållanden, rapporteras förekomma oftare i gruppen med hög upplevd stress än i gruppen med låg upplevd stress. I diagrammet kan man välja att visa eller dölja vissa delområden inom hjärnarbetet, vilket gör helheten lättare att överblicka.

Utifrån materialet verkar gruppen med hög upplevd stress utsättas för fler krav i hjärnarbetet än de övriga grupperna. Särskilt kognitivt belastande förhållanden, framför allt problem med instruktioner, rapporteras förekomma oftare i gruppen med hög stress än i de andra grupperna. Även forskningslitteraturen tyder på att en anhopning av belastningsfaktorer kan ha större betydelse för välbefinnandet än någon enskild belastningsfaktor.

När materialet granskas är det viktigt att komma ihåg att de olika tidsperioderna inte är jämförbara när det gäller vilka branscher som finns representerade. Vid jämförelser mellan olika branscher bör man därför också beakta att skillnaderna inte enbart kan bero på branschen, utan även på om materialet samlades in före, under eller efter covid-19-pandemin.

Materialet möjliggör bättre jämförelser mellan olika åldersgrupper, eftersom alla branscher och tidsperioder är representerade i grupperna. Svaren i enkäten om hjärnarbete visar att endast 28 % av respondenterna i den yngsta åldersgruppen (20–29 år) upplever att lärande av nya saker är mer belastande än inspirerande. Däremot upplever 42 % av arbetstagarna i den äldsta åldersgruppen (60–69 år) lärande som belastande. Samtidigt upplever 27 % av arbetstagarna i den yngsta åldersgruppen multitasking som mycket belastande, medan endast 18 % i den äldsta åldersgruppen upplever den som lika belastande. Ålder är en individuell faktor, men utifrån detta material går det inte att avgöra om skillnaderna mellan åldersgrupperna i hjärnarbetet beror på olika arbetsroller, kompetenser hos personer i olika åldrar eller någon annan åldersrelaterad faktor.