Arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen

Teman
Arbetsvälbefinnande och arbetsförmåga
Arbetstid
Att orka arbeta
Ledning
Analys av material

Den förnyade arbetstidslagens och coronapandemins inverkan på social- och hälsovårdsbranschens arbetstider

Analys av material

Bra möjligheter att påverka arbetstiderna stöder de äldre skiftarbetarnas välbefinnande i arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen

Analys av material

Vilotider för korta för återhämtning bör undvikas

Arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen

Ladda ner data
Arbetstidens längd
Alla
Alla
Alla
Alla

Vertikalaxeln beskriver belastningsnivåns allmänhet hos arbetstagare i genomsnitt. Observera att vertikalaxelns första del nödvändigtvis inte är synlig. På grund av hur liten den äldsta åldersgruppen (65–74) är, är det inte möjligt att granska den filtrerad enligt kön.

Arbetstidens längd

År200820092010201120122013201420152016201720182019202020212022Allmänhet i genomsnitt, %50556065707580859095100Veckoarbetstid: andelen kalenderveckor med olika längd40 h eller under>40–48 h>48–55 höver 55 h
År200820092010201120122013201420152016201720182019202020212022Allmänhet i genomsnitt, %50556065707580859095100Arbetsskiftets längd: andelen arbetsskift med olika längd4–9 h>9–12 h>12–14 höver 14 h

Uppföljningen av arbetstidernas belastning utgör en grund för utvecklingen av arbetstiderna.

Beskrivning

Materialet gällande arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen beskriver ändringar i arbetstiderna (arbetstidernas längd, nattarbete, återhämtning, lediga dagar och möjligheterna att påverka arbetstiderna) samt sjukfrånvaro inom social- och hälsovårdsbranschen enligt kalenderår, arbetsgivarsektor, arbetstidssystem, kön och ålder.

Materialet som presenteras grundar sig på Arbetshälsoinstitutets långvariga forsknings- och utvecklingssamarbete med cirka 20 organisationer inom social- och hälsovårdsbranschen. Via forskningssamarbetet har Arbetshälsoinstitutet en databas som innehåller dagliga arbetstidsuppgifter om över 300 000 personer från och med år 2008. På årsnivå finns det daglig arbetstidsdata om cirka 90 000 personer från de senaste åren. Detta täcker varje universitetssjukvårdsdistrikt inom den offentliga sektorn och de största städerna. För integritetsskydd presenteras ett 90 % slumpmässigt urval av originaldata här.

Arbetstidsuppgifterna grundar sig på realiserade arbetsskiftsförteckningar från social- och hälsovårdsbranschen som utarbetats med skiftplaneringsprogrammet Titania®.

Materialet kan utnyttjas när man följer upp ändringar och utvecklingsbehov på lång sikt inom den finländska social- och hälsovårdsbranschens arbetstider för att stödja välbefinnandet i arbetet. Största delen av social- och hälsovårdsbranschen strävar efter att följa Arbetshälsoinstitutets undersökningsbaserade rekommendationer i bedömningen av arbetstidernas belastande karaktär med hjälp av den så kallade trafikljusmodellen för arbetstider som även utnyttjas som en del av social- och hälsovårdsbranschens skiftplaneringsprogram. Sålunda berättar det insamlade materialet också om genomförandet av Arbetshälsoinstitutets arbetstidsrelaterade rekommendationer i Finland.

Organisationerna har redan fått sin egen respons om materialet som grund för sitt utvecklingsarbete. Arbetshälsoinstitutet utnyttjar materialet i forskningen.

Vad visat indikatorerna

Med hjälp av dagliga arbetstidsuppgifter har man för varje år beräknat procentandelar av arbetstidernas egenskaper i enlighet med Arbetshälsoinstitutets Arbetstidernas trafikljus-rekommendationer vad gäller arbetstidernas längd, nattarbete, återhämtning, lediga dagar och arbetstidsrelaterade möjligheter att påverka.

Materialets indikatorer beskriver procentandelar förknippade med arbetstidsegenskapernas belastning på årsnivå. Materialet har begränsats till organisationer om vilka det finns information för minst åtta månader per år och till personer om vilka det finns information för minst 30 dagar under olika år. Arbetstidernas belastningsnivåer har presenterats med olika färger och motsvarar rekommendationerna som baserar sig på Arbetshälsoinstitutets undersökningar. I dessa syftar grön färg på godtagbar belastning (”i skick”), gul på förhöjd belastning, orange på överbelastning och röd på kraftig överbelastning som bör åtgärdas.

Variablerna som visar sjukfrånvaro har olika färger, eftersom mängden sjukfrånvaro inte har motsvarande rekommendationsnivåer såsom arbetstidsegenskaperna. Sjukfrånvaron kan därför inte direkt bedömas med trafikljusmodellen för arbetstidsegenskaper såsom övriga variabler.

Mer information

Kontaktuppgifter

Mikko Härmä

+358 30 474 2729

Creative Commons License

Creative Commons License

Publikationen är licensierad enligt Creative Commons 4.0 Internationell -licens.