Frågorna som mäter arbetsrelaterad utmattning grundar sig på vetenskaplig forskning. De fyra centrala symptomen på arbetsrelaterad utmattning är kronisk trötthet, psykisk distansering från arbetet, störningar i kognitiva funktioner och störningar i hanteringen av känslor. I arbetslivsbarometern blir respondenten tillfrågad hur ofta hen upplever dessa känslor i sitt arbete. Resultaten som rapporteras här är från åren 2019–2020, 2021–2022 och 2023–2024.

Kvinnor upplever utbrändhet oftare än män

Av löntagarna hade cirka fem procent av männen och åtta procent av kvinnorna en förhöjd risk för arbetsrelaterad utmattning åren 2019–2020. Av löntagarna hade cirka 13 procent av männen och mer än 15 procent av kvinnorna en förhöjd risk för arbetsrelaterad utmattning åren 2021–2022. Åren 2023–2024 förblev andelen män i stort sett oförändrad, medan den minskade endast något bland kvinnor. Tjänstemän upplever symtom på utbrändhet oftare än arbetare. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är små, men en ökad risk för utbrändhet bland de två yngsta åldersgrupperna kan ses ha ökat mellan perioderna 2019–2020 och 2021–2022, och för den yngsta åldersgruppen även mellan 2021–2022 och 2023–2024.

(Texten fortsätter efter bilden)

Arbetsutbrändhet och stress i arbetslivsbarometern

Ladda ner data

Vanligare att uppleva skadlig stress än utbrändhet

Förutom utbrändhet ställer arbetslivsbarometern frågor om upplevelser av skadlig stress. Skadlig stress definieras på följande sätt: ”Med stress avses en situation där en person känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig, eller har svårt att sova när saker och ting ständigt besvärar sinnet.” Det är fråga om allmän skadlig stress, inte enbart i relation till arbetet.

Var tionde manlig löntagare och 15 procent av de kvinnliga löntagarna upplevde mycket eller ganska mycket skadlig stress åren 2019–2020. Åren 2021–2022 upplevde 13 procent av de manliga löntagarna och mer än en femtedel av de kvinnliga löntagarna mycket eller ganska mycket skadlig stress. Förändringarna under perioden 2023–2024 jämfört med den föregående tvåårsperioden var små. Liksom symtom på utbrändhet är även upplevelsen av skadlig stress vanligare bland tjänstemän än bland arbetare. I materialet för 2021–2022 syns en ökning av upplevd stress särskilt i åldersgrupperna 18–29 år och 30–44 år. I materialet för 2023–2024 har skillnaderna mellan åldersgrupperna jämnats ut något.

Vilka trender ser vi?

Det finns ett avbrott i tidsserien mellan 2020 och 2021. Det beror på förändringar i undersökningens intervjumetoder. Sedan 2021 har man kunnat svara på arbetslivsbarometern antingen via en webblankett eller i en telefonintervju, medan intervjuerna tidigare genomfördes per telefon. Uppgifterna från arbetslivsbarometern kan därför endast jämföras separat för åren 2019 och 2020 samt för åren därefter. Av den tydliga ökningen som syns i materialet både när det gäller symtom på utbrändhet och upplevelser av skadlig stress mellan perioderna 2019–2020 och 2021–2022 kan man därför inte dra direkta slutsatser.

Andra studier stöder ändå bilden av att den psykiska belastningen i arbetet har ökat. Enligt Statistikcentralens webbenkät om coronakrisens inverkan på arbetslivet, som genomfördes 2021, ökade känslor av trötthet, brist på motivation och orkeslöshet bland löntagare under coronatiden jämfört med 2018, och fler än tidigare upplevde sig vara psykiskt trötta när de gick till arbetet eller inledde distansarbete. Enligt Arbetshälsoinstitutets uppföljningsstudie Hur mår Finland? återhämtade sig inte välbefinnandet i arbetet till 2019 års nivå under åren efter pandemin. Välbefinnandet i arbetet försvagades bland annat av en försämrad upplevelse av rättvis behandling i arbetet samt en ökad oro för den egna arbetets framtid.

Till denna helhetsbild hör också de förändringar som observerats i studien Hur mår Finland? när det gäller förekomsten av förhöjd risk för utbrändhet och arbetsförmåga. Studien visar en svag ökning av symtom på utbrändhet och en försämring av arbetsförmågan mellan sommaren 2021 och vintern 2023. Även om situationen som helhet stabiliserades efter coronåren visade den senaste enkäten hösten 2025 åter på svaga tecken på en ökning av symtom på utbrändhet, och nivån är fortfarande högre än i slutet av 2019.

Det finns behov av stöd för arbetshälsan

I hanteringen av utbrändhet och skadlig stress är arbetes psykiska och sociala belastningsfaktorer centrala. Belastningen kan till exempel vara kopplad till arbetets innehåll, arbetets organisering, arbetsarrangemangen eller arbetsplatsens sociala relationer och chefsarbetets funktion.