BESKRIVNING
Resultaten om arbetsförmåga och arbetsdeltagande som presenteras här grundar sig på Arbetshälsoinstitutets sammanställda Registerdata Työkyvyn tila Suomessa. Forskningsmaterialet består till 90 procent av ett slumpmässigt urval av befolkningen i arbetsför ålder. I vår studie har uppgifterna om befolkningen i arbetsför ålder avgränsats till personer som var i åldern 20–68 i slutet av 2021. Sammanlagt uppgick de till 2 920 099 personer. I studien drog vi nytta av den registeruppsättning som vi skapade utifrån uppgifter från Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd, Pensionsskyddscentralen och FPA.
I registermaterialet finns det inte en enskild mätare av arbetsförmågan – i synnerhet inte en ur en positiv synvinkel. Däremot beskrivs arbetsförmåga ofta i forma av arbetsoförmåga. Utgångspunkten för denna tvärsnittsstudie var de facto en genomgripande syn på arbetsförmågan (se Lederer et al., 2014) och operationalisering av den ur registermaterialet för empirisk forskning. Vi sökte registermotsvarigheter för faktorer som gäller arbetsförmågan ur den sammanställning av registeruppgifter som vi använde. Därefter grupperade vi personerna i materialet genom en klusteranalys med hjälp av registervariabler. Här kan du läsa mer om använda variabler och metoder på analyssidan.
VAD VISAR INDIKATORERNA
Som resultat presenteras med hjälp av klusteranalys formade grupper som skiljer sig från varandra i fråga om faktorer anknutna till arbetsförmåga och arbetsmånader och arbetslöshetsmånader i dessa grupper i snitt. Arbetsmånaderna har räknats utifrån sammanlagda arbetsdagar i Statistikcentralens inkomstregister. Arbetslöshetsmånader har räknats utifrån årets sammanlagda arbetslöshetsdagar i Statistikcentralens uppgifter i FOLK jaksotiedot - työnhakijat (Folk periodinformationens arbetssökande), endast på finska. Närmare beskrivningar om grupperna kan du läsa på analyssidorna.
Våra sammanställda uppgifter ger en översikt av faktorer som anknyter till arbetsförmågan i den finländska befolkningen i arbetsför ålder. Grupperingen möjliggjorde en jämförelse mellan grupperna. Grupperingsuppgifterna förenade med uppgifterna om arbets- och arbetslöshetsmånader ger en bild av arbetsdeltagandet i grupper som i fråga om faktorer anknutna till arbetsförmågan skiljer sig från varandra.
Det är möjligt att studera grupperna – och deras arbets- och arbetslöshetsmånader – även specifikt per välfärdsområde. Studien ger en välfärdsområdesspecifik synvinkel på faktorer anknutna till arbetsförmågan hos befolkningen i arbetsför ålder. En jämförelse mellan välfärdsområdena ger en bild av hur arbetsdeltagandet välfärdsområdesspecifikt varierar mellan grupper som i fråga om faktorer anknutna till arbetsförmågan skiljer sig från varandra.
Då resultaten studeras bör man uppmärksamma att trots att vi beskriver grupper med egenskaper som i genomsnitt hör till personerna i gruppen så representerar inte alla som hör till gruppen den genomsnittliga beskrivningen.
