Utvecklingen av mental hälsa och frånvaro bland personer som arbetat inom social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna åren 2010–2024 har varit densamma som inom andra branscher

Våra nationella registeruppgifter, såsom uppgifter om besök inom den specialiserade sjukvården, sjukfrånvaro och invalidpensioner som vi använder från materialet Arbetsförmågans läge i Finland, möjliggör uppföljning av förekomsten av psykiska diagnoser, sjukfrånvaro och invalidpensioner i olika yrkesgrupper. Ökningen av psykiska problem i befolkningen i allmänhet och i synnerhet bland unga har väckt frågan om ökningen är likartad i olika yrken. Å andra sidan förutsätter det behov som fastställts i regeringsprogrammet att minska framför allt sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa att det finns aktuella uppgifter om förekomsten av sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper. En separat granskning av social- och hälsovårdsbranschen samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna är motiverad, eftersom de skiljer sig från varandra till exempel genom att arbete inom social- och hälsovårdsbranschen vanligtvis utförs inom den offentliga sektorn och i ett anställningsförhållande. Typiskt för konst-, kultur- och evenemangsbranschen är anställningsförhållanden av projektkaraktär eller småföretagande, varför till exempel utkomsten kan erhållas från flera olika källor.

Andelen anställda inom social- och hälsovården samt konst-, kultur- och evenemangsbranscherna som erhöll specialiserad sjukvård på grund av en psykisk diagnos av de sysselsatta inom dessa branscher förblev ganska jämn åren 2010–2015 och situationen förblev ganska likartad som för övriga sysselsatta under samma period. År 2016 började dock andelen personer som erhållit specialiserad sjukvård på grund av psykiska diagnoser öka, vilket syntes särskilt hos personer som arbetar inom konst-, kultur- och evenemangsbranscherna. Ökningen avtog åren 2019–2020, vilket delvis var en följd av nedskärningen av icke-brådskande vård på grund av coronapandemin år 2020. Sedan 2021 har andelen besök inom den specialiserade sjukvården återigen ökat tydligt, och en motsvarande ökning sker både inom social- och hälsovårdsbranschen och inom andra branscher. Denna ökning avtog 2022. För åren 2023–2024 kan vi endast bedöma situationen för sysselsatta i allmänhet och befolkningen i allmänhet. För alla sysselsatta och befolkningen i allmänhet verkar ökningen ha avtagit och förblivit på en hög nivå under 2023–2024. En granskning per åldersgrupp visar att andelen psykiska diagnoser har varit hög och å andra sidan även ökningen har varit hög i den yngsta åldersgruppen 18–29 år. Däremot har andelen personer i 50-årsåldern eller äldre som besökt den specialiserade sjukvården på grund av en psykisk diagnos förblivit liten.

För personer i alla ålders- och yrkesgrupper som fått sjukdagpenning på grund av psykiska diagnoser syns en tydlig ökning av andelen som fått sjukdagpenning sedan 2016 och den har förblivit hög fram till 2024. I den yngsta åldersgruppen (18–29 år) samt bland arbetstagare inom social- och hälsovården har ökningen varit särskilt kraftig. För närvarande är Statistikcentralens yrkesuppgifter aktuella fram till 2022, så för åren 2023–2024 baserar sig bedömningen på alla sysselsatta, som har en observerbar sjunkande trend (år 2022 2,7 procent, år 2023 2,9 procent och år 2024 2,5 procent). Andelen personer som fick sjukdagpenning som grundar sig på alla diagnoser var under hela granskningsperioden högst (15–17 procent) inom social- och hälsovårdsbranschen, medan motsvarande andel inom konst-, kultur- och evenemangsbranscherna var 7–8 procent och inom övriga branscher 8–11 procent. Andelen personer som fick sjukdagpenning som grundar sig på alla diagnoser var högre i de äldre åldersgrupperna, men med undantag av den yngsta åldersgruppen minskade den något under granskningsperioden. Endast i den yngsta åldersgruppen ökade andelen eller förblev densamma beroende på bransch. Andelen som fått sjukdagpenning som grundar sig på alla diagnoser för åren 2023–2024, då endast sysselsatta i allmänhet följs upp, verkar ha upplevt en svagt sjunkande trend (år 2022 10 procent, år 2023 9,7 procent och år 2024 8,6 procent).

Under åren 2010–2022 har andelen mottagare av nya invalidpensioner som inleddes under en två år lång uppföljning minskat något i alla yrkesgrupper. När man granskar åldersgrupperna kan man konstatera att andelen personer som får invalidpension i åldersgrupper under 40 år hela tiden varit mycket liten, men i synnerhet bland 50-åringar och äldre har trenden varit sjunkande i alla yrkesgrupper. När granskningen begränsas till invalidpensioner som beviljats på grund av psykiska diagnoser har andelen mottagare varit mycket låg i alla yrkesgrupper under hela uppföljningen. Det är först hos personer i åldern 40–49 år eller äldre som skillnader mellan yrkesgrupperna kan observeras, men de är mycket små (mindre än 0,5 procent).

Det lönar sig att stödja den mental hälsan genom tidiga åtgärder, särskilt hos unga arbetstagare oavsett yrkesgrupp

Nationellt representativa registeruppgifter är ett viktigt sätt att följa upp olika yrkesgruppers hälsa och deltagande i arbete. Utifrån vår granskning är det dock tydligt att samma indikatorer inte lämpar sig för alla yrkesgrupper. Med detta menar vi att till exempel uppföljning av sjukfrånvaro passar särskilt bra för yrken där man i regel arbetar i anställningsförhållande och där arbetet omfattar antingen kontakter med kunder, patienter eller andra personer eller där distansarbete inte är möjligt. I dessa yrken är möjligheterna att arbeta som sjuk sämre och sjukfrånvaroperioden utgör en mindre ekonomisk risk för arbetstagaren. I yrken där anställningsförhållandena är korta, atypiska eller helt saknas (som småföretagare och frilansare) kan det däremot vara nödvändigt att arbeta även som sjuk med tanke på den ekonomiska tryggheten och arbetets kontinuitet. Då kan besök inom den specialiserade sjukvården utgöra en mer väsentlig indikator för hälsan.

När det gäller sjukfrånvaro och vårdbesök är det viktigt att beakta att personen då redan är sjuk och har symtom, så det måste finnas andra indikatorer för förebyggande arbete. Å andra sidan visar vår jämförelse mellan social- och hälsovårdsbranschen och konst-, kultur- och evenemangsbranschen samt andra branscher att de indikatorer vi använder (besök inom den specialiserade sjukvården, sjukfrånvaro och invalidpensioner) har varit på en ganska stabil nivå under åren 2010–2024. Trots att konst-, kultur- och evenemangsbranscherna har en högre andel psykiska diagnoser än andra granskade branscher samt att en högre andel personer fått sjukdagpenning inom social- och hälsovården, verkar det i helheten som att man bör fästa särskild uppmärksamhet vid unga arbetstagare inom dessa och även andra branscher för att kunna stödja deras välbefinnande och ork.

Slutligen påpekar vi att de trender som vi konstaterat gällande sjukdagpenningar kan skilja sig från de uppgifter som FPA publicerat. Denna skillnad förklaras av att Arbetsförmågans läge i Finland-materialet som vi använder är ett befolkningsurval på 90 procent, där man granskar de perioder av sjukdagpenning som erhållits. I de uppgifter som FPA publicerar ingår däremot hela befolkningen och de baserar sig på utbetalda sjukdagpenningar. Till exempel för år 2024 har en del av utbetalningarna av sjukdagpenning kunnat skjutas upp till år 2025.

(Texten fortsätter efter bilden)