Enligt arbetsengagemangtestet varierar arbetsengagemanget enligt yrke och kön

(Texten fortsätter efter bilden)

Arbetsengagemanget är ganska högt eller högt hos cirka sex av tio arbetstagare som gjort testet, det vill säga de upplever arbetsengagemang i genomsnitt flera gånger i veckan eller till och med dagligen. På motsvarande sätt upplever cirka 40 procent arbetsengagemang en gång i veckan eller mer sällan. Med andra ord är deras arbetsengagemang på en medelmåttig eller låg nivå. Av personer med ordinarie anställningsförhållanden upplever 59 procent högt arbetsengagemang. Bland personer med tidsbestämda arbetsuppgifter är denna siffra 61 procent.

Under granskningsperioden 2017–2025 är arbetsengagemangets allmänhet ganska bestående. År 2025 upplevde 62 procent av respondenterna ett högt arbetsengagemang, jämfört med 59 procent år 2017. Under coronaåret 2021 upplevdes minst högt arbetsengagemang (54 %). På motsvarande sätt upplevde cirka var femte lågt arbetsengagemang (högst några gånger i månaden) år 2025 (20 %) och 2017 (19 %), men år 2021 upplevde hela 27 procent av respondenterna lågt arbetsengagemang.

Arbetsengagemang är vanligast i krävande människorelationsyrken, bland ledare och personer som utför konstnärligt arbete

Cirka 71 procent av personer som arbetar inom undervisningssektorn, 68 procent av arbetstagare inom socialbranschen och 65 procent av arbetstagare inom hälsovården och vårdbranschen upplever högt arbetsengagemang. Av direktörer upplever ungefär samma andel, det vill säga 70 procent, högt arbetsengagemang. Även bland personer som utför konstnärligt arbete upplever cirka två av tre (64 %) högt arbetsengagemang. Inom branscher som är kända för krävande och betonat ansvarsfulla uppgifter upplever man alltså också ofta arbetsengagemang.

Arbetsengagemanget minst inom industriellt arbete

Högt arbetsengagemang är minst vanligt i industriellt arbete samt inom den tekniska eller vetenskapliga branschen, varav 43 procent av den förstnämnda gruppen och 48 procent av den sistnämnda gruppen upplever arbetsengagemang flera gånger i veckan eller dagligen. Det är ändå anmärkningsvärt att även inom dessa branscher upplever nästan hälften regelbundet arbetsengagemang. Yrken där drygt hälften upplever högt arbetsengagemang är service- och lantbruksarbete (55 %), trafikarbete (53 %), kommersiellt arbete (52 %), kontorsarbete (51 %) och byggbranschen (53 %).

Kvinnor upplever mer arbetsengagemang än män

Vad gäller demografiska faktorer upplever kvinnor (cirka 62 %) mer sannolikt högt arbetsengagemang än män (cirka 52 %). Det finns skillnader mellan könen, särskilt bland dem som dagligen upplever arbetsengagemang: 36 procent av kvinnorna och 27 procent av männen upplever arbetsengagemang i genomsnitt dagligen. Även vid yrkesspecifik granskning upplevde kvinnor arbetsengagemang oftare än eller åtminstone lika ofta som män, förutom inom byggbranschen där män (cirka 51 %) upplevde högt arbetsengagemang oftare än kvinnor (cirka 44 %). Skillnaden var som störst inom trafikarbetet, där 66 procent av kvinnorna och 48 procent av männen upplevde ett högt arbetsengagemang.

Högre ålder har också ett positivt samband med nivån av arbetsengagemang. Äldre arbetstagare, särskilt 45-åringar och äldre, upplever arbetsengagemang oftare än yngre arbetstagare. Ändå upplevde även drygt hälften (52 %) av personer under 35 år ett högt arbetsengagemang.

Arbetsengagemang har ett positivt samband med hälsa och lycka

Upplevelser av arbetsengagemang hade också en tydligt positiv koppling till självutvärderad hälsa, nöjdhet med livet och lycka. Arbetsengagemang och arbete då när man upplever sig vara sjuk har å sin sida en omvänd koppling till varandra. Arbetsengagemang betyder alltså inte att man arbetar på bekostnad av sin hälsa. Arbetsengagemanget var också kopplat till de årliga bruttoinkomsterna: Särskilt i den största gruppen, personer som tjänar över 100 000 euro per år, upplevde 69 procent regelbundet arbetsengagemang. Inom olika inkomstklasser, bland personer som tjänar mellan 11 000 och 100 000 euro per år, var arbetsengagemanget emellertid nästan på samma nivå (59–63 %). De som tjänar mycket har vanligtvis också många olika resurser i arbetet som skapar arbetsengagemang: arbetet är utvecklande, mångsidigt och ansvarsfullt och det erbjuder utmaningar som stöder arbetsengagemanget.

Hur förhåller sig resultaten till tidigare forskningsrön?

Resultaten motsvarar ganska bra de observationer som gjorts under tidigare undersökningar (Hakanen & Kaltiainen, 2026). Även i en undersökning som omfattade 30 europeiska länder konstaterades att arbetsengagemang är vanligast bland personer som utför krävande relationsarbete: inom social- och hälsovårds- och undervisningsbranschen, bland direktörer, kvinnor och äldre arbetstagare. Inom ansvarsfullt människorelationsarbete är arbetets syfte, dess direkta resultat och möjligheten att lära sig nytt ofta konkreta närvarande resurser. I Europa-undersökningen som nämndes upplevde å sin sida personer i ordinarie anställningsförhållanden mer arbetsengagemang än andra. Å andra sidan har visstidsanställningar ibland haft en positiv koppling till arbetsengagemang i tidigare finländska undersökningar; visstidsanställningar kan också innebära att man lär sig nytt och utökar sina färdigheter, som båda är viktiga källor för arbetsengagemang. Bortsett från den högsta inkomstklassen var arbetsengagemang ungefär lika allmänt i olika inkomstklasser. Man vet att lönenivån endast har ett mycket litet samband med arbetstillfredsställelse. I en undersökning som representerar den finländska arbetande befolkningen (Hakanen m.fl., 2021) har däremot upplevelsen av arbetsengagemang förutsagt utvecklingen av inkomstnivån.

I det stora hela visar resultaten att arbetsengagemang inte är en sällsynt upplevelse. Det upplevs i alla yrken och likt tidigare undersökningar har det en positiv koppling till hälsa och positiv psykisk hälsa: glädje. Arbetsengagemang är dock inte lika allmänt inom varje yrkesgrupp och bransch. På grund av detta är det skäl att ägna uppmärksamhet åt arbetsengagemang och stärka det på arbetsplatserna genom att ta hand om arbetets resurser. Det främjar arbetets meningsfullhet oberoende av bransch och hjälper oss att uppfylla arbetets krav.

Du kan bekanta dig närmare med arbetsengagemang-enkätens resultat enligt befolkningsgrupp på arbetsengagemangets materialsida.

Läs mer

Hakanen, J. J., & Kaltiainen, J. (2026). Work Engagement: Feeling Happy, Motivated, and Resilient at Work Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior, 13(1), 23-48.

Hakanen JJ, Rouvinen P, Ylhäinen I. (2021). The Impact of Work Engagement on Future Occupational Rankings, Wages, Unemployment, and Disability Pensions —A Register-Based Study of a Representative Sample of Finnish Employees. Sustainability. 13(4):1626.

Författare

Jari Hakanen, forskningsprofessor