Faktorer som förutspår en psykisk diagnos

I materialet som gäller företagshälsovården är det möjligt, med hjälp av maskininlärningsmodeller, att hitta faktorer som förutspår psykiska diagnoser. Granska sannolikheten att få en psykisk diagnos i olika befolkningsgrupper. Tre mått på subjektivt välbefinnande och bakgrundsvariabler relaterade till kön och ålder används.

Beskrivning

Prognoskartan över psykiska diagnoser baseras på analyser som utifrån sociodemografiska bakgrundsfaktorer och svar på en enkät om arbetshälsa förutspår sannolikheten för att 18–64-åriga kunder inom företagshälsovården får (den första) en psykisk diagnos två år efter att enkäten besvarats. Materialet baserades på enkätsvaren från 13 883 anställda som svarade på arbetshälsoenkäten, 24 procent av dem fick en psykisk hälsodiagnos under uppföljningsperioden. Psykiska diagnoser som nämndes i materialet var 1) humörsvängningar, 2) neurotiska, stressrelaterade och somatoforma störningar, 3) icke-organiska sömnstörningar samt 4) arbetsutmattning. Det pseudonymiserade materialet analyserades med hjälp av klassificeringsmodelleringen XGBoost och genom att utnyttja svaren, diagnoser och sociodemografiska bakgrundsfaktorer i arbetshälsoenkäten.

Materialet är relaterat till forskningsprojektet ”Paremmalla ennakoinnilla kestävämpään mielen hyvinvointiin” (ungefär Bättre förutseende ger varaktigare psykiskt välbefinnande) som genomfördes 1.2.2020–31.7.2022. Projektet genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och finansierades Arbetarskyddsfonden samt Arbetshälsoinstitutet. Projektets samarbetspartner var Terveystalo och Helsingfors universitet.

Vad visar indikatorerna

Utifrån analyserna valdes för kartan fem faktorer som bäst förutsåg psykiska diagnoser och vilkas förmåga till klassificering var nästan lika bra som klassificering i analyser med alla tänkbara faktorer. Dessa fem faktorer var ålder, kön och frågor som gällde upplevelsen av stress, vemod och utmattning dagtid.

På karten kan du välja det kön och den åldersgrupp som du undersöker. Varje figur framställer en matris som på den horisontella axeln visar upplevelsen av vemod och på den vertikala axeln upplevelsen av stress. De olika figurerna motsvarar för sin del alternativ för frågorna om utmattning dagtid. Den ljusa blågröna färgen beskriver en låg sannolikhet för en psykisk diagnos och den röda en förhöjd sannolikhet.

Det är viktigt att notera att kartans färger beskriver den genomsnittliga risken på befolkningsnivå, men kartan kan inte användas för att förutsäga psykisk hälsa på individnivå. Färgerna speglar bland annat hur de olika riskerna för psykisk hälsa är ojämnt fördelade i olika befolkningsgrupper. Det går att mäta psykisk ohälsa även med andra indikatorer än företagshälsovårdens diagnoser. På så vis innehåller kartan begränsningar, men den syftar till att öka informationen om dimensioner som är relevanta för den arbetande befolkningens psykiska hälsa.