För korta mellanrum mellan skiften orsakar onödig sömnbrist och belastning för skiftarbetarna. Arbetstagarna ska ha möjlighet till tillräcklig återhämtning både under arbetsdagarna och mellan dem. Detta förutsätts även i arbetarskyddslagen, där återhämtning lyfts upp till en av de viktigaste sakerna vid utvärderingen av arbetstidernas belastning.

Enligt Finlands arbetstidslag ska mellanrummet mellan arbetsskiften vara minst elva timmar för att trygga tillräcklig återhämtning, sömn och vila. I periodiskt arbete som blir allt vanligare tillåts dock skiftmellanrum kortare än elva timmar ifall arbetsarrangemangen kräver detta. I praktiken har korta vilotider blivit en praxis som i onödan belastar arbetstagaren inom många organisationer.

I vår färska nordiska undersökning granskade vi personer anställda inom vårdsektorn. I Finland hade nästan hälften (47 procent) många vilotider kortare än 11 timmar mellan arbetsskiften under hela året (minst 13 st. under året). I Danmark hade endast en sjättedel (16 procent) av anställda i motsvarande yrken många korta vilotider.

I Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst ser vi att i genomsnitt 16 procent av alla mellanrum mellan arbetsskiften är vilotider kortare än 11 timmar. Siffran har legat på samma nivå de senaste 10 åren. Kvinnor har dock fler korta vilotider än män – och allra vanligast är de hos kvinnor under 25 år.

Helsingfors social- och hälsovård minskade antalet korta vilotider

Det finns stora skillnader mellan olika städer och sjukhus i hur skiftplanerarna har instruerats i planeringen av arbetsskiften. Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor prövade på att minska antalet korta vilotider redan i mitten av 2000-talet och fattade ett administrativt beslut om god arbetsskiftsplanering 2011. Att minska antalet korta vilotider var en av de centrala rekommendationerna. Tack vare programmet började antalet korta vilotider snabbt sjunka (se bilden) jämfört med de övriga organisationerna inom Kommun10. Enligt våra preliminära resultat har en god arbetsskiftsplanering i Helsingfors även minskat på den psykiska belastningen.

Texten fortsätter efter bilden...

200820092010201120122013201420152016%02468101214161820Andelen vilotider < 11hav alla vilotider, %Kunta10Helsinki

Bild 1. Ändringen av antalet korta vilotider mellan alla arbetsskift inom Helsingfors social- och hälsovårdssektor jämfört med övriga organisationer inom Kommun10.

Hur inverkar korta vilotider på hälsan och arbetshälsan?

Arbetshälsoinstitutet har med hjälp av arbetstidsuppgifter från programmet Titania för planering av arbetsskift undersökt sambandet mellan korta vilotider och hälsan inom Finlands social- och hälsovård. Av alla de olika undersökta dragen hos arbetstiderna är det just korta mellanrum mellan arbetsskiften som har störst samband med hälsa och arbetssäkerhet. Om det förekom många korta vilotider under 11 timmar ökade både arbetsolycksfallen samt korta och långa sjukfrånvarotillfällen. Också flera andra internationella undersökningar har gett motsvarande resultat. Vilotider på under 11 timmar har enligt våra undersökningar alltjämt ett samband även med svårigheter att få sömn, med trötthet både i arbetet och under de lediga dagarna. Korta mellanrum mellan arbetsskiften försvagade även upplevelsen av samordning mellan arbete och övrigt liv.

Hur många korta mellanrum mellan skiften kan man planera på ett säkert sätt?

Arbetshälsoinstitutet har publicerat s.k. trafikljusrekommendationer för att utvärdera arbetstidernas belastning vid periodiskt arbete. Enligt våra rekommendationer som baserar sig på undersökningen leder 5–8 korta vilotider per en 3 veckor lång skiftperiod till överbelastning och 9 eller flera leder till en s.k. kraftig överbelastning. Detta borde inte under några omständigheter godkännas på skiftlistan. Ett par korta vilotider under en period på tre veckor har ingen väsentlig skadlig inverkan. Några korta vilorum kan det finnas på skiftlistan, men man borde inte överskrida gränsvärdena som leder till överbelastning.