Antalet fastställda fall av yrkessjukdom har minskat med ungefär en fjärdedel under perioden 2011–2015. Den vanligaste yrkessjukdomen är bullerskada. En bullerskada är en hörselnedsättning orsakad av skador i innerörat, som har uppstått till följd av långvarig exponering för buller. Den näst vanligaste av de fastställda yrkessjukdomarna var asbestrelaterat pleuraplack (förkalkningar i lungsäcken). Asbestrelaterat pleuraplack är en följd av exponering för asbest under tidigare årtionden, då det var vanligt att använda asbest i bl.a. byggnadsmaterial. Bullerskador och asbestrelaterat pleuraplack utgör fortfarande omkring hälften av det årligen fastställda antalet fall av yrkessjukdom.

Till de vanligaste yrkessjukdomarna hör också hudsjukdomarna irritativt kontakteksem och allergiskt kontakteksem. Den vanligaste orsaken till irritativt kontakteksem är våtarbete. Allergiskt kontakteksem orsakas av bl.a. epoxikemikalier, gummikemikalier, metaller och konserveringsmedel. Merparten av alla fall av yrkesastma beror på faktorer som orsakar överkänslighet. Ungefär en fjärdedel av alla fall av yrkesastma beror på fuktskaderelaterade agenser och mögel. Det finns även fall av irritativ astma som har fastställts som yrkessjukdom. Yrkesrelaterad rinit orsakas framför allt av bl.a. växt- och djurrelaterade agenser. De vanligaste fallen av belastningssjukdom som fastställts som yrkessjukdom är lateral epikondylit (tennisarmbåge), som orsakas av repetitivt arbete. Till de vanligaste yrkessjukdomarna hör även sådana asbestorsakade sjukdomar som asbestos (asbestrelaterad dammlunga) och mesoteliom (cancer i lungsäcken eller bukhinnan). Över 95 % av de lungcancerfall som fastställts som yrkessjukdom beror på kraftig exponering för asbest under yrkeskarriären.

(Texten fortsätter efter bilden)

Fastställda yrkessjukdomar

Antalet fall efter yrkessjukdom, agens och yrke
Yrkessjukdomarnas 10-i-topp-lista
0200400600PleuraplackPleuraplack: 640 antal fall 0.282 antal fall per 1000 anställdaMesoteliomMesoteliom: 45 antal fall 0.020 antal fall per 1000 anställdaLungcancerLungcancer: 16 antal fall 0.007 antal fall per 1000 anställdaAsbestosAsbestos: 10 antal fall 0.004 antal fall per 1000 anställdaDermatitDermatit: 0 antal fall 0.000 antal fall per 1000 anställdaEpikondylitEpikondylit: 0 antal fall 0.000 antal fall per 1000 anställdaAnnan muskelsjukdomAnnan muskelsjukdom: 0 antal fall 0.000 antal fall per 1000 anställdaIrritativt kontakteksemIrritativt kontakteksem: 0 antal fall 0.000 antal fall per 1000 anställdaBullerskadorBullerskador: 0 antal fall 0.000 antal fall per 1000 anställdaHuvudlössHuvudlöss: 0 antal fall 0.000 antal fall per 1000 anställdaAntal fall
Agenser
0500100015002000BullerBuller: 2366 antal fall 1.044 antal fall per 1000 anställdaKemiska exponeringsfaktorerKemiska exponeringsfaktorer: 1319 antal fall 0.582 antal fall per 1000 anställdaAsbest och andra silikaterAsbest och andra silikater: 711 antal fall 0.314 antal fall per 1000 anställdaRepetitivt arbete och icke-fysiologiska arbetsställningarRepetitivt arbete och icke-fysiologiska arbetsställningar: 683 antal fall 0.301 antal fall per 1000 anställdaVegetabiliska och animaliska agenserVegetabiliska och animaliska agenser: 462 antal fall 0.204 antal fall per 1000 anställdaBiologiska exponeringsfaktorerBiologiska exponeringsfaktorer: 273 antal fall 0.120 antal fall per 1000 anställdaFuktskadeagenser och mögelFuktskadeagenser och mögel: 143 antal fall 0.063 antal fall per 1000 anställdaVibrationVibration: 119 antal fall 0.052 antal fall per 1000 anställdaAnnat damm och andra ångorAnnat damm och andra ångor: 94 antal fall 0.041 antal fall per 1000 anställdaAntal fall
Yrkenas 10-i-topp-lista
0100200300Byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer)Byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer): 398 antal fallVerkstads- och gjuteriarbetare samt montörer och reparatörerVerkstads- och gjuteriarbetare samt montörer och reparatörer: 126 antal fallPersonal inom el- och elektronikbranschenPersonal inom el- och elektronikbranschen: 68 antal fallProcessarbetareProcessarbetare: 31 antal fallExperter inom naturvetenskap och teknikExperter inom naturvetenskap och teknik: 25 antal fallServicepersonalServicepersonal: 21 antal fallMedhjälpare inom industrin och byggverksamhet m.fl.Medhjälpare inom industrin och byggverksamhet m.fl.: 10 antal fallSpecialister inom naturvetenskap och teknikSpecialister inom naturvetenskap och teknik: 10 antal fallTransportarbetareTransportarbetare: 10 antal fallStädare, hembiträden och andra rengöringsarbetareStädare, hembiträden och andra rengöringsarbetare: 7 antal fallAntal fall
Yrkenas 10-i-topp-lista, relativ
01234Byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer)Byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer): 4.523 antal fall per 1000 anställda i detta yrkePersonal inom el- och elektronikbranschenPersonal inom el- och elektronikbranschen: 1.943 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeVerkstads- och gjuteriarbetare samt montörer och reparatörerVerkstads- och gjuteriarbetare samt montörer och reparatörer: 1.500 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeKonsthantverkare, finmekaniker och tryckeripersonalKonsthantverkare, finmekaniker och tryckeripersonal: 0.556 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeProcessarbetareProcessarbetare: 0.397 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeExperter inom naturvetenskap och teknikExperter inom naturvetenskap och teknik: 0.321 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeMedhjälpare inom industrin och byggverksamhet m.fl.Medhjälpare inom industrin och byggverksamhet m.fl.: 0.204 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeServicepersonalServicepersonal: 0.191 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeSpecialister inom naturvetenskap och teknikSpecialister inom naturvetenskap och teknik: 0.111 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeTransportarbetareTransportarbetare: 0.102 antal fall per 1000 anställda i detta yrkeRelativt antal fall

Könsfördelningen när det gäller fastställda yrkessjukdomar var sådan att 80 % av fallen gällde män. Inom befolkningen i yrkesaktiv ålder är skillnaden mellan könen något mindre, eftersom en fjärdedel av de fastställda yrkessjukdomsfallen konstateras hos kvinnor. Fördelningen av de vanligaste yrkessjukdomarna är något annorlunda för kvinnor och män. Sådana yrkessjukdomar som bullerskada och asbestrelaterat pleuraplack, som är vanliga hos män, finns inte med på tio-i-topp-listan i yrkessjukdomsstatistiken för kvinnor, där de vanligaste yrkessjukdomarna är irritativt kontakteksem, allergiskt kontakteksem och yrkesastma. Flest fall av fastställd yrkessjukdom per åldersklass för befolkningen i yrkesaktiv ålder registreras för åldersklasserna 60–64 år och 55–59 år. Omkring en fjärdedel av alla fastställda yrkessjukdomsfall konstateras hos personer i åldern 65 år eller äldre, vilket innebär att en stor del av fallen diagnostiseras efter yrkeskarriärens slut.

Vid en granskning efter näringsgren konstateras flest fall av yrkessjukdom inom bl.a. tillverkning (framför allt tillverkning av metallprodukter, maskiner och anordningar, livsmedelsframställning, papperstillverkning, tillverkning av pappers- och kartongprodukter samt fordonstillverkning (tåg, flygplan, fartyg)), byggverksamhet, jordbruk, parti- och minuthandel, reparation av motorfordon och motorcyklar samt inom vård och omsorg.

När yrkessjukdomsfallen granskas efter yrke, konstateras flest fall för bl.a. byggarbetare, arbetare vid verkstäder och gjuterier samt montörer och reparatörer, jordbrukare och djuruppfödare, processarbetare (framför allt processarbetare inom tillverkning av gummi-, plast- och pappersprodukter) servicepersonal (framför allt herr- och damfrisörer, kosmetologer samt restaurang- och storkökspersonal).

De agenser som orsakar flest fall av yrkessjukdom är framför allt buller, asbest, tvättmedel, hartser och plaster, skärvätskor, gummikemikalier, repetitivt arbete, mjöl, spannmål och djurfoder, djurepitel, djurhår och utsöndringsprodukter från djur (framför allt kor), våtarbete, smutsigt arbete, mögelsvampar, Puumala-virus (som orsakar sorkfeber), skabb, förrådskvalster samt hand- och armvibrationer.

Insatser för förebyggande av yrkessjukdomar är fortfarande viktiga. Med hjälp av bl.a. återkommande riskbedömning, förbättring av arbetsförhållandena, riktiga arbetssätt och informationsspridning skulle en stor del av yrkessjukdomarna kunna förebyggas.