Bullerskador är fortfarande den vanligaste bekräftade yrkessjukdomen bland personer i arbetsför ålder

I antalet bekräftade yrkessjukdomar hos personer i arbetsför ålder har redan länge en nedåtgående trend kunnat observeras. Den sjunkande trenden förklaras framför allt av färre fall av bullerskador och asbestrelaterade sjukdomar. Det förekommer skillnader i incidensen för yrkessjukdomar mellan landskapen, vilket förklaras bland annat med regionala skillnader i fråga om näringsgrensstrukturen, men det kan även finnas regionala skillnader mellan undersökning och diagnostisering av yrkessjukdomar.

Den största delen av bekräftade yrkessjukdomar hos personer i arbetsför ålder konstateras hos män, då knappt en tredjedel av fallen registreras för kvinnor. Bekräftade yrkessjukdomar bland personer i arbetsför ålder registreras i synnerhet för personer i 50–64-års åldern.

Granskat enligt näringsgrensindelningen (Näringsgrensindelningen 2008) på avdelningsnivå konstateras bekräftade yrkessjukdomar hos personer i yrkesför ålder i synnerhet inom

• industri,
• byggnation samt
• lantbruk, skogsbruk och fiskenäring.

Granskat enligt yrkesklassificeringen på 2-siffriga nivå (Yrkesklassificeringen 2010) konstateras bekräftade yrkessjukdomar i synnerhet hos

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer),
• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer samt
• jordbrukare och djuruppfödare med flera.

Om incidensen granskas enligt yrke i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder står bland andra även anställda inom produktion av livsmedel, trä, textilier och skor högt upp på listan.

(Texten fortsätter efter bilden)

Den vanligaste bekräftade yrkessjukdomen hos personer i arbetsför ålder är bullerskado

Den klart vanligaste bekräftade yrkessjukdomen hos personer i arbetsför ålder är bullerskador. Bullerskador är en typ av hörselnedsättning i innerörat till följd av en långvarig, återkommande eller plötsligt kraftig exponering för buller. Granskat enligt yrke konstateras bullerskador som bekräftad yrkessjukdom i synnerhet bland

• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer,
• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer) samt
• processarbetare.

Officerare når täten då antalet fall proportionaliseras med antalet personer i arbetsför ålder inom yrkeskategorin.

De vanligaste yrkesrelaterade hudsjukdomarna är allergisk kontaktdermatit och irritativ kontaktdermatit

Till de vanligaste yrkesrelaterade hudsjukdomarna hör allergisk kontaktdermatit och irritativ kontaktdermatit. Orsaken till allergisk kontaktdermatit är bland annat epoxikemikalier, gummikemikalier, konserveringsmedel (t.ex. isothiazolinone) metaller och akrylater.

Enligt yrke bekräftas allergisk kontaktdermatit som yrkessjukdom bland annat hos

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer),
• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer samt
• servicepersonal (till exempel hårfrisörer, kosmetologer).

I proportion till yrkesaktiva är incidensen högst bland byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer).

Den främsta orsaken till irritativ kontaktdermatit är våtarbete. Granskat efter yrke konstateras irritativ kontaktdermatit i synnerhet bland

• servicepersonal,
• anställda inom omsorgstjänster och hälso- och sjukvård samt
• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer.

Granskat enligt incidens i proportion till antalet yrkesaktiva, nås täten av biträdande köks- och matanställda.

Hos personer i arbetsför ålder konstateras fortfarande pleuraplack

Pleuraplack, det vill säga förkalkningar på lungsäckens vägg hör fortfarande till de vanligaste bekräftade yrkessjukdomarna. Pleuraplack beror på exponering för asbest under de senaste decennierna då användningen av asbest till exempel i byggnadsmaterial var vanligt. Pleuraplack konstateras i synnerhet hos byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer). En avsevärd andel av asbestrelaterade sjukdomar konstateras hos personer över 65 år.

Yrkesastma och yrkessnuva konstateras i synnerhet bland jordbrukare och djuruppfödare

Merparten av yrkesastma beror på sensibiliserande faktorer. Typiska agenser som förorsakar yrkesastma är agenser av vegetabiliskt och animaliskt ursprung såsom kor, mjöl och foder. Astma relaterad till exponering för fuktskador samt irritationsastma bekräftas även som yrkessjukdomar. Yrkesastma konstateras i synnerhet bland jordbrukare och djuruppfödare. I likhet med yrkesastma förorsakas yrkessnuva i synnerhet av agenser av vegetabiliskt och animaliskt ursprung såsom kor, mjöl och foder. Även yrkessnuva förekommer framför allt hos jordbrukare och djuruppfödare m.fl.

Tennisarmbåge är den vanligaste belastningssjukdomen

Den vanligaste belastningssjukdomen som bekräftats som yrkessjukdom är lateral epikondylit (dvs. tennisarmbåge) som beror på repetitivt arbete. Lateral epikondylit konstateras bland annat hos

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer),
• jordbrukare och djuruppfödare samt
• personal inom produktion av livsmedel, trä, textilier och skor.

Skabb och sorkfeber är de vanligaste infektionssjukdomarna

Skabb är en infektion som orsakas av kvalster. Fall uppdagas i synnerhet bland anställda inom omsorgstjänster och hälso- och sjukvård samt specialister inom hälso- och sjukvård. Skabb förekommer ofta som en epidemi inom långtidsvårdsinrättningar.

Sorkfeber är en smittsam sjukdom som orsakas av Puumalaviruset. Sorkfeber kan smitta genom inandning av dammpartiklar som innehåller sorkarnas sekret. Sorkfeber förekommer hos jordbrukare och djuruppfödare med flera.

Vibrationsskador förekommer i synnerhet hos verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer

En vibrationsskada uppkommer till följd av långvarig vibration som riktas mot handen (t.ex. vid användning av vinkelslip, borrmaskin, motorsåg eller bultpistol). En vibrationsskada ger symptom i form av plötsligt förkommande vita fingrar, men även fumlighet och domning av handen.

Enligt yrkesgrupp förkommer vibrationsskador i synnerhet hos

• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer samt
• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer).

En betydande andel av yrkessjukdomarna kan förebyggas

Det är fortfarande viktigt att satsa på att förebygga yrkessjukdomar, trots att antalet yrkessjukdomar redan länge visat en sjunkande trend. Arbetslivet exponerar fortfarande för agenser som leder till yrkessjukdomar. En avsevärd andel av yrkessjukdomarna kunde förebyggas med hjälp av bland annat aktuell riskbedömning på arbetsplatsen, utveckling av arbetsförhållandena, samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården, tekniska lösningar, korrekta arbetssätt, användning av skyddsutrustning samt information.