Fortfarande exponerar arbetslivet för faktorer som leder till yrkessjukdomar

Den största delen av bekräftade yrkessjukdomar hos personer i arbetsför ålder konstateras hos män, och knappt en tredjedel av fallen registreras för kvinnor. Bekräftade yrkessjukdomar bland personer i arbetsför ålder registreras i synnerhet för personer i 50–64-års åldern.

Granskat enligt näringsgrensindelningen (Näringsgrensindelningen 2008) på avdelningsnivå konstateras bekräftade yrkessjukdomar hos personer i yrkesför ålder i synnerhet inom

• industri,
• byggande,
• lantbruk, skogsbruk och fiskenäring.

Granskat enligt yrkesklassificeringen på 2-siffriga nivå (Yrkesklassificeringen 2010) konstateras bekräftade yrkessjukdomar i synnerhet hos

• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer,
• byggnadsarbetare med flera (utom elmontörer) samt
• jordbrukare och djuruppfödare med flera.

Om incidensen granskas i proportion till antalet personer i arbetsför ålder står bland andra även anställda inom produktion av livsmedel, trä, textilier och skor bland de främst uppe på listan.

(Texten fortsätter efter bilden)

Bullerskada den vanligaste

Den vanligaste bekräftade yrkessjukdom bland personer i arbetsför ålder är fortfarande bullerskada. Bullerskada är en typ av hörselnedsättning i innerörat till följd av en långvarig, återkommande eller plötsligt kraftig exponering för buller. Granskat enligt yrke konstateras bullerskada som bekräftad yrkessjukdom i synnerhet bland

• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer,
• byggnadsarbetare (utom elmontörer) samt
• processarbetare.

Officerare når täten då antalet fall proportionaliseras med antalet personer i arbetsför ålder inom yrkeskategorin.

Bland hudsjukdomar är allergisk och irritativ kontaktdermatit vanligast

Till de vanligaste yrkesrelaterade hudsjukdomarna hör allergisk kontaktdermatit och irritativ kontaktdermatit. Orsaken till allergisk kontaktdermatit är bland annat epoxikemikalier, gummikemikalier, konserveringsmedel (t.ex. isothiazolinone) metaller och akrylater.

Allergisk kontaktdermatit bekräftas som yrkessjukdom bland annat hos

• bland annat byggnadsarbetare (utom elmontörer),
• servicepersonal (till exempel frisörer, kosmetologer) samt
• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer.

I proportion till yrkesaktiva är incidensen högst bland annat bland byggnadsarbetare (utom elmontörer).

Den främsta orsaken till irritativ kontaktdermatit är våtarbete. Granskat efter yrke konstateras irritativ kontaktdermatit i synnerhet bland

• servicepersonal,
• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer samt
• anställda inom omsorgstjänster och hälso- och sjukvård.

Granskat enligt fall i proportion till antalet yrkesaktiva, nås täten även av biträdande köks- och matanställda.

Till de tio vanligaste yrkessjukdomarna hör även proteinkontakteksem och kontakturtikaria vilka tillhör yrkesrelaterade hudsjukdomar och orsakas av akut (typ I) allergi. I synnerhet agenser med animaliskt och vegetabiliskt ursprung förorsakar proteinkontakteksem och kontakturtikaria. Fall förekommer framför allt bland jordbrukare och djuruppfödare med flera.

Pleuraplack är fortfarande allmänt

Pleuraplack, det vill säga förkalkningar på lungsäckens vägg hör fortfarande till de vanligaste bekräftade yrkessjukdomarna. Pleuraplack beror på exponering för asbest under de senaste decennierna då användningen av asbest till exempel i byggnadsmaterial var vanligt. Pleuraplack konstateras i synnerhet hos byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer). En avsevärd andel av asbestrelaterade sjukdomar konstateras hos personer över 65 år.

Yrkesastma och yrkessnuva hos jordbrukare och djuruppfödare

Merparten av yrkesastma beror på sensibiliserande faktorer. Typiska agenser som förorsakar yrkesastma är agenser av vegetabiliskt och animaliskt ursprung såsom kor, mjöl och foder. Astma relaterad till exponering för fuktskador samt irritationsastma bekräftas även som yrkessjukdomar. Yrkesastma konstateras i synnerhet bland jordbrukare och djuruppfödare. I likhet med yrkesastma förorsakas yrkessnuva i synnerhet av agenser av vegetabiliskt och animaliskt ursprung såsom kor, mjöl och foder. Också yrkessnuva förekommer framför allt hos jordbrukare och djuruppfödare.

Tennisarmbåge är den vanligaste belastningssjukdomen.

Den vanligaste belastningssjukdomen som bekräftats som yrkessjukdom är lateral epikondylit (dvs. tennisarmbåge) som beror på repetitivt arbete. Lateral epikondylit konstateras bland annat hos

• byggnadsarbetare m.fl. (utom elmontörer)
• personal inom produktion av livsmedel, trä, textilier och skor
• jordbrukare och djuruppfödare samt
• verkstads- och gjuterianställda samt montörer och reparatörer.

Skabb och sorkfeber

Skabb är en infektion som orsakas av skabbsmitt. Fall uppdagas i synnerhet bland anställda inom omsorgstjänster och hälso- och sjukvård samt specialister inom hälso- och sjukvård. Skabb förekommer ofta som en epidemi inom långtidsvårdsinrättningar.

Sorkfeber är en smittsam sjukdom som orsakas av Puumalaviruset. Sorkfeber kan smitta genom inandning av dammpartiklar som innehåller sorkarnas sekret. Sorkfeber förekommer framför allt bland jordbrukare och djuruppfödare m.fl.

En betydande del av yrkessjukdomarna kan förebyggas

Det är fortfarande viktigt att satsa på att förebygga yrkessjukdomar, torts att antalet yrkessjukdomar redan länge visat en sjunkande trend. En avsevärd del av yrkessjukdomarna kunde förebyggas bland annat med hjälp av aktuell riskbedömning på arbetsplatsen, utveckling av arbetsförhållandena, samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården, rätta arbetssätt och information.