Prognoskarta över psykisk diagnos – bakgrund till och tolkning av kartan

Psykisk hälsa i relation till arbete

Inom forskning som gäller psykisk hälsa i relation till arbete har man identifierat ett stort antal faktorer som anknyter till en försämring av den psykiska hälsan. Vilka frågor är kritiska med tanke på psykisk hälsa? Redan i slutet av 1960 utvecklade psykiatrerna Thomas Holmes och Richard Rahe ett verktyg för att mäta stress och för att beskriva hur belastande olika livshändelser är. Verktyget grundade sig på bedömningar av hur psykiskt stressande 43 händelser i livet är. Självbedömningar gjordes av fler än 5 000 patienter. Till exempel en närståendes bortgång utgjorde en av de mest stressfulla faktorerna.

Merparten av forskningen om arbetshälsa har dock grundat sig på tanken om att psykisk hälsa byggs upp under en lång tidsintervall och beror på summan av olika påverkande faktorer. Det är således inte fråga om enskilda händelser, utan om förhållanden och möjligheter att klara sig. Tanken om psykisk hälsa som betonar livets gång stöder sig på tanken om att det under en persons liv kan ske en försämring eller förbättring av den psykiska hälsan eller att den utvecklas i jämn takt. Den psykiska hälsan förändras och går i vågor i vilket fall som helst.

Forskning av psykisk hälsa genom maskininlärningsmetoder

Kartan över faktorer som förutser en psykisk diagnos baserar sig på ett forskningsprojekt med syfte att utifrån data samla in uppgifter om ett mycket stort antal arbetstagare vilka anonymt följdes upp i olika källor. Denna approach begränsade inte på förhand undersökningsvariablerna utifrån något särskilt tillvägagångssätt, utan vi lät data som automatiskt sparats i systemen tala för sig själv. Kärnidén var att lokalisera en stor del av den arbetande befolkningen genom att följa upp väsentliga faktorer som förutser en försämring av deras psykiska hälsa. En diagnos på psykisk störning som lämnats av företagshälsovården indikerar en försämring. Som en central källa till prognosdata användes en enkät om välbefinnande som används inom företagshälsovården. Den bestod av frågor om arbete, levnadssätt, välbefinnandets dimensioner, sjukdomar, och övriga faktorer som eventuellt påverkar hälsa och arbetsförmåga.

(Texten fortsätter efter bilden)

Så sent som för tio år sedan hade det inte varit möjligt att ur drygt hundra variabler kartlägga faktorer som kraftigast anknyter till en försämring av psykisk hälsa i ett longitudinellt material av över tiotusen anställda. Dagens maskininlärningsmetoder och utvecklade beräkningar har dock gjort forskningsapproacher som nyttiggör sig av omfattande data möjligt.

Faktorer som förutser en psykisk diagnos

I den bifogade kartan sammanfattas fem nyckelfaktorer som i vårt eget material förebådar en diagnos med anknytning till en psykisk störning. Av dessa gäller tre stycken subjektivt välbefinnande. Vi observerade att sorgliga tankar, kraftiga upplevelser av stress och återkommande känslor av trötthet längs med dagen förebådade en förhöjd sannolikhet för en psykisk diagnos under uppföljningsperioden. Det här är dock inte överraskande: frågorna i enkäten består av sådana dimensioner som då de fortgår en längre tid kan leda till depression, ångest och sömnlöshet. Eller mer kritiskt uttryckt: vemod, stress och trötthet kan då de omfattas av det medicinska systemet så småningom anges som depression eller ångest. Samtidigt kan det leda till läkemedelsbehandling och andra vårdformer.

De två övriga nyckelfaktorerna var kvinnligt kön och den unga åldersgruppen. Även enligt tidigare forskning har kvinnor en större benägenhet att få en diagnos som anknyter till en psykisk störning, i synnerhet i fråga om depression och ångest, medan däremot tecken på ökade utmaningar för psykisk hälsa bland yngre arbetsföra personer har samlats in under de senaste åren. Hos yngre personer och kvinnor kan indikatorer på förhöjd nivå av subjektivt illamående anses tydligare förutse en kommande psykisk diagnos än hos äldre åldersgrupper och män, trots att nämnda indikatorer även hos dem utgör en varningssignal.

Utnyttjande av kartan och kommande riktlinjer

Intressant ur forskningssynvinkel är att ett tillägg av de tjugo därnäst viktigaste oberoende variablerna i maskininlärningsmodellen inte nämnvärt förbättrar modellens förmåga till prognoser. Med tanke på fortsatta åtgärder är det kritiskt att utreda var vemod, trötthet och stress har sitt ursprung, då det utan denna information är svårt att förändra de anställdas situation. Det väsentliga är att kunna ingripa i situationen i ett tidigt skede.

Med tanke på praktiska tillämpningar föreslår projektets forskningsgrupp att liknande verktyg kunde användas till exempel som ett hjälpmedel för styrning av belastningen i arbetet och personalresurser inom hälso- och sjukvården. Däremot rekommenderas inte maskininlärning för att på mottagningar förutse risker som äventyrar psykisk hälsa på individnivå eftersom modelleringen på denna nivå innehåller för många osäkerhetsfaktorer.

Ur forskningssynvinkel ingår det både nytt och gammalt i denna undersökning. Nytt är de experimentella maskininlärningsmetoderna och det ovanligt omfattande forskningsmaterialet. Undersökning av den psykiska hälsan inom en individuell referensram utgör en mer traditionell linje. Den följde psykiatrerna som klassificerade livshändelsernas vikt redan på 1960-talet. Samtidigt står det dock klart att individer i arbetsför ålder utgör en del av arbetslivet och samhället. Därför är det viktigt att förstå att det som förutses och hurudana arbetshälsoproblem som uppkommer är den del av ekonomin och kulturen. Rådande sociala normer, förutsättningar och krav på arbetsförmåga återspeglas i diagnoserna. Ur ett historiskt perspektiv är det viktigt att reflektera över varför vi i dag behöver indikatorer på, klassificering och prognostisering av och instrument för att hantera psykisk hälsa. Vad annat finns vid sidan av dessa eller till och med i stället för?